Så var det dax igen.....för den stora trofé och hatjakten. Alla dessa negativa adjektiv som byggs upp som en självklar anledning att decimera det lilla bestånd vi har. Förutom det stora "lagliga" uttaget/dödandet vet man att ung lika stort uttag görs illegalt. Nyligen hittades ett avskuret sändarhalsband.....men ingen varg. Man vill bygga en frisk vargstam sägs det samtidigt som man tillåter stora avskjutningar. Man talar om att placera valpar från andra bestånd för en mer kraftfull vargpopulation samtidigt som man med skygglappar för ögonen (och föralldel öronen med) låter skyddet hänga löst för de befintliga vargarna. Vargen ingår i vår fauna och har en självklar plats som predator och länk i kedjan. Vår naturliga viltliv är inget att hyvas över med det hot som ständigt ligger över dom. Ideligen listas den ena saken efter den andra för att påverka avskjutning, av dom alla. "De stora fem" är inget man stoltserar över här i landet som i andra. Man tror sig stå över den skapade ordningen för att ordna efter eget huvud. Där så skett har man insett förödelsen och i vissa fall försökt återskapa för att återfå en naturlig balans och kvalitativa populationer (tex Yellowstone NP).
Det gör så ont i mig denna ensidiga syn och själviskhet. Naturen och alla dess skapelser ska vårdas inte skövlas. Vi är ytterst ansvariga för dess konsekvenser för nu och för all framtid. Som i detta nu.....är jag mycket oroad för vad vi gör och inte gör i denna trots och oresonlighet....för vad vi ska lämna efter oss i vår enfald....till våra barn och barnbarn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar