skip to main |
skip to sidebar
Fredag......
I dag är det alla fredagsmysares dag/kväll. Vet hur jag brukar njuta av fredagen själv. Veckobelöning på något vis. Man kan stressa ner (förhoppningsvis), slippa tänka tid och ev unna sig något gott.
Jag tar det lilla lugna och är glad av att kommit upp på fötter. Min rygg pallar inte mer sängliggande. Det blir att ta lite pauser då och då. Febern är över, magen har lugnat sig (nästan) men kroppen är trött. I a f bättre läge än i går. Allt positivt får räknas.
Min dotter var på två mycket bra föreläsningar för några dagar sedan. Redogjorde för dom och jag önskar att jag varit en av deltagarna. Det var föreläsningar som man kan ha nytta av som individ och för sitt liv som sådant. Alltså inte några föreläsare direkt kopplat till arbetet...men indirekt kan man använda sådana föreläsningar ändå......personligen, kopplat till förhållningssätt tex. Måste vara skönt att inte alltid sitta i jobbanknutna aktiviteter. Hon var lätt upprymd eftersom dessa gav något av "aha-upplevelse". Önskar detsamma ang mitt jobb som sitter ankarförankrat i djupare arbetsdykningar. Många har nog kommit till en mental trötthet som till viss del gör att hjärnan är mättad och inte orkar ta till sig mer. Dessutom känner sig många också rejält slitna. Då....skulle något sådant (syftar på de goda föreläsarna...som dessutom gav upphov till en hel del skratt) inte vara helt fel.
Solen har lyst och på insidan av rutan ser det behagligt ut. Men....nyss kom det en snöby och man är bara lurad, lurad. 10 bakslag innan det blir vår, är en gammal skröna. Jag tror den är trovärdig för det verkar stämma varje år. Är ändock glad för att ljuset har återvänt. Känner mig seg, trött och grå efter denna oändliga vinter. Precis som blommorna kräver ny jord och näring skulle jag behöva detsamma. Min dotter och jag skulle förtjäna en resa till tex Barcelona. Nu är det bara drömscenario, men man kan väl få drömma lite då då.
Over and out!
Tänker väldigt mycket på vår nu!!!!!!
Torsdag.......
Urrrkkkk! Är sjuk. Magsjuk. Tvingar mig upp en stund eftersom min rygg värker så infernaliskt. Den får man inte ligga på för mycker, då protesterar den.
Fick besök i går em av Hanna som hade med sig supergoda drömbullar. Jag hade gjort några mackor med. Kände redan när jag precis intagit drömmen att magen vart orolig. Sedan började den att svälla.....massivt. Såg ut som jag var i nionde månaden. När jag tänker efter var jag nog lite svullen redan på jobbet. Vet att jag tänkte, "men har jag gått upp plötsligt"? Sedan blev det riktigt drag på det. Hade ont i magen så jag inte kunde sova eller ligga still i sängen utan bara kröp runt. Fick kasta mig in på muggen emellanåt. Svårt att ta sig tillbaka (10 steg) till sängen. Hade en hink bredvid sängen. Gillar verkligen inte sådana här tillställningar. Måste tvinga mig upp ett tag då och då för ryggen pallar inte annars.
Är trött på sjukdagar nu då de urholkar min ekonomi. Vad att göra?
Tycker att vi varit lite krokiga (mina jobbarkompisar) tiden efter jul. Det är ett sådant ryck på avd att vi blir totalt dränerade. Kroppen tål inte mycket. Att vistas bland små barn är att vara extra utsatt för smittor. de har ännu inte byggt upp sitt immunförsvar och drar lättare på sig olika "smittor". Trots detta får man betala med karensdag varje gång. Känns inte helt rättvist. Vi på frsk är mer utsatta än andra likt vårdpersonal.
Nu måste jag lägga mig igen. Jag hoppas att det blir överstökat snart och att inte Hanna får det också.
"May The Force Be With You"
Tisdag.......
Tillbaka igen. Det har dröjt länge nu. Har varit slut på orken för dessa extra ordinära stunder. Har varit slut på orken för allt. Tror att den stora vårtröttheten satt in, förutom den jag tampas med normalt....alla dagar. Kroppen har sagt ifrån och stretat emot på alla sätt. Musklerna har känts mjölsyretunga och kroppen värkt. Leder knölat. Har vaknat ibland om nätterna att benen värkt eller att sömnen tar en timma itaget för ett break....not fun....at all. Priset får man betala dagen efter. Hade mina smågryn förra veckan och det var med stor viljekraft jag genomförde projektet. Det sista man överger förutom hoppet är sina barn.....och barnbarn. Fick dock vara hemma en dag för kroppen totalstrejkade. Den bara inte fungerade. Måste lyssna lite innåt och ta ett break då....annars......rätt ner i det svarta hålet. Försöker att vara bättre....lite iaf. Det ingår i min livsföring numera....att lyssna lite bättre på kroppen. Kan inte säga att det riktigt fungerar, det gör det inte i ett jobb med (små ) människor. Ansvar, lojalitet och samvete rör till det och att man tänker på sina kollegor som får dra ett ännu tyngre lass. Det blir nog sjuknärvaro då och då. Inte att förglömma....det stora hål det gör i att vara sjuk. Karensdag + avdrag för de resterande. Man har inte råd att sköta sin kropp som man borde. Helgen blev bara vila, ingenting alls blev gjort. Orkade inget....fick avstå att vara social och att gå på årsmöte gällande föreningen. Trist o tråkigt, men man får finna sig.....annat är inte att göra. Längtar alldeles oerhört efter semester. Skulle behöva den nu. Skulle behöva ett sommarlov att vila upp mig på och i bästa fall bygga lite ork.
Vi pratade i dag mina kollegor och jag. Vi är tre i ung samma ålder......och alla känner sig totalt slut. Det är för mycket nu inom barnomsorgen (barn/pers) och för mycket kringuppgifter. Man känner aldrig att man hinner med varken än det ena eller andra. Det kommer ständigt mer och med det ligger det en konstant stress. Det hjälper inte vad vi säger för det är bara ett svar..."Det ekonomiska läget är sån´t". Vi har väl mer el mindre resignerat. Man bryr sig inte om sin personal....de är ju utbytbara. En av mina kollegor hade varit så trött så hon orkade inte föra ngt samtal ens med sin familj. En annan hade bara suttit och inte orkat företa sig något. Det känns inget vidare då vi har ganska många år kvar till pension. Man undrar hur det ska gå? En har fått problem med sitt hjärta och en annan behöver operera sig för att fungera. Jag har redan varit sk "utbränd" pga av hård belastning....mao höll på att arbeta ihjäl mig. Min kropp blir aldrig mer ok. En av de jag arbetar med har iaf tänkt till lite och haft en veckas ledigt med avkopplande aktivitet. Skall nu iväg en vecka till för det samma. Sedan tänker hon ta en lång semester (+ op som ger lång sjukskrivning). Det är nog hon som tänker bäst och gör det man borde. Tyvärr har inte jag den ekonomiska sitsen. Min andra kompis ska ta en tidig vecka och åka med maken för att bese vackra nejder. Det är hon värd, varenda minut. Själv ska jag ta två sem dagar nästa vecka...för att det är tvunget. Måste ge mig själv ngn dag....utan karensdagsstraff. Det har varit tufft då ngn ganska ofta saknas...pga av sjukdom eller skada. Man blir haltande och måste ta ännu lite mer Det gäller alla och är lika för alla. Jag tror vi alla önskar oss en vinst för att styra upp våra liv och få mer livskvalité. Själv vet jag precis vad jag skulle göra....!! Man får lov att ta till lite drömmar och luftslott ibland för att få det lite mer uthärdligt.
Men......lite sol kommer in. I dag var det en ljuvlig vårdag med sol, fågelkvitter och stor snösmältning. Liten lycka rann till hjärtat! Här och var sticker det upp små skott av de första underbara vårblommorna. I år ska jag ta en semesterdag då träden blommar (o solen skiner) för att bara sätta mig ute och njuuuta. Ta en kopp khavi och en ytterst onödig kalorifull bulle/bakverk, och njuta både på utsida och insida. Jajamen!!
Underhåller mig med inre ljussättning på hallvägg och trappa samt lite textilbyte i sovrummet. Detta ska ju sker....men inte vet jag när. Blir att spara ihop till grejerna....vartefter. Bara tanken förnöjer mig. Man får ta till alla medel att hålla humöret och tankarna uppe....i ljuset. Älskar fortfarande vitt/ljust....som de senaste 20 åren....at least. Det inte tallkottkörteln får ute får jag väl bjuda på inne.
Nu till mailboxen. De tror väl att jag dött eller något åt det hållet.....när jag inte varit inne på mina sidor på så länge. Bara lilla döden....än är jag med....tror jag.
Njut av vårtecknen....livet återvänder!!!!
"May The Force Be With You"
Söndag....och såååå länge sedan jag skrev några rader.
Det har varit mycket som pågått med än det ena och än det andra. Att skriva blogg/logg blir då kraftigt underprioriterat.
Det har varit en tid med stort uttag på jobbet. Kollegor som varit sjuka i omgångar och VAB. Äntligen var vi alla i torsdags. Samtidigt har vi haft en liten knatte (1 år) på sistone på inskolning. Den lille med förälder drabbades av sjukdom. Både insk v 1 och 2. Nu ska han börja på måndag första dagen och den ansvarige frsk läraren har sem (för det var meningen att det skulle ha varit klart). Alltså startar vi upp nästa vecka med en litet barn som inte fått full inskolning, vikarie och ett teateruppdrag för hela frsk samtidigt. Inte optimalt, kan man säga. Jag har del i "husprojektet Barapapa" och är en av 3 som ska delta. 2 av oss har blivit inkastade i projektet och haft för lite tid för detta. Vi har börjat på nytt jobb, ny avd mm = jag och den andra kollegan har bara hunnit vara några v (samt varit sjuk) = bytt arb plats. Känns aningen stressigt och som ett ok som hänger över oss. Det har inte funnits tid för någon av oss pga av de arbetsuppgifter som vi redan har. Vi fick ta några min i fredags på stående/gående fot för en snabbkonf....hur ska vi göra/ när/vart7med vad osv. Känns inte bra. Känns som något som ligger utanför det arbete vi gör dagligen....och är nog svårt att få ihop. Vi som har många små och dålig personaltäthet hinner knappt med det vi redan har.
Kan säga att jag för tillfället....fu...ing hate it! Har tillbringat flera söndagar med att försöka få grepp om figurer, hur de blir till, karaktärer osv. Inte helt lätt eftersom tydligen film och olika bokversioner skiljer sig. Har försökt få ihop något väldigt basic manus på det lilla jag får tag i. Visst flera böcker har vi men då beskriver mer händelser. Minkaraktär Jakob heter dessutom tydligen Per i någon annan version. Barnen kanske inte begär någon Dramatenföreställning men man vill ha någon slags koll. Halleluja när detta är över, åtm för denna gång. Detta är bland det jag mest ogillar....större teater. Har aldrig, aldrig gillat det....varken att delta eller titta...ej heller i vuxenformat. Än annan sak är att dramatisera med de ´egna´barnen eller så....men detta.......usch.
Har haft mina små förra veckan och umgåtts med min dotter hela förra lördagen....vilket var mycket trevligt. Vi åkte in till staden och skulle titta lite (jag var bla i akut behov av jeans). Det slutade med att vi båda hade några påsar var. Bra saker till bra pris. Jag har haft allt snart och det var inga onödiga inköp. Trots detta drabbades jag som vanligt av det dåliga samvetet för att jag köpt något åt mig själv. Tänker jämt nytta när jag köper något...typ, målarfärg, jord, spara, renovering, spara, lån, nytt golv, spara, bilbehov/renov, skrivare, spara, mer färg, spara, fönterrenovering, spara, fixa skitful altan/alphydda, spara, resa, tokspara, ordna i tvättkällaren, spara, räntechock, ADHDspara osv osv. Urk, vill verkligen vinna en slant för att få ordning på allt och för lite bättre livskvalité. Har försökt med en triss och en tia-lott denna månad men ack nej.....icke sa Nicke.
I går städade jag altanen/alphyddan. Bort med massa skräp och lite annan möblering. Inte för att den blir roligare för den är iaf lika skitful....men ändock befriad från skräp. Mer plats för barnen när de leker....där inne....när det blir skönare ute. Alphyddan är inte isolerad och ger därför inte något speciellt bra skydd. Den bara står där och kräver sitt utrymme...och ´bligar´.
I dag har jag skrivit det sista jag kan ang teaterjoxet i morgon, letat bland papper. Kommunen har fått för sig att man nu ska lämna in alla sina utbildningar. Det kan vara allt från enstaka kurser, föreläsningar, vidareutbildningar, gem utbildningsdagar, egna utbild osv. Hur ska man kunna göra det efter ca 35 år i yrket???? Man ska dessutom vidimera med intyg?!! Massor av utbild/föreläsningar har man gjort utan att få några papper på detta, mer än dem man själv skrev/antecknade. Ingen efterfrågade det då. Inte har man sparat varenda papperslapp genom åren. Flyttat har man dessutom huinnit göra några gånger och då rensar man i allt man inte behöver. Inte kunde man förställa sig att kommunen 30-35 år senare skulle ha alla uppgifter. Insane!! De som gjort det de sista åren har nog kanske kvar sina men vi andra?? Betyder det att vi inte är lämpliga eller inte får lön...som de andra. Jag tror jag blir knäpp på alla papper o alla krav. Dessutom ska vi kollas på varenda minut vi gör på sk barnfri tid och annan också och måste redogöra varenda liten minut på olika formulär i datorn (vilket är väldigt lätt när du har 15 små 1-2 1/2 åringar runt dig). Alla andra lärare har sk ansvarstid och de kan föra sina egna papper (somvi tidigare). Det är bara vi som är undantagna. Särskiljande.......ja, verkligen. Vi kollas i alla ändra och överallt. Känns aningen kränkande. Min dotter tycker att jag borde söka mig ner där hon arbetar, upprepande gånger. Kommer troligen (säkert) att tjäna mer och omgående få bättre villkor. Funderar alltmer på detta.
Nu ska jag åka o kasta skräp (bilen full efter hyddstädningen) och tanka svindyr bensin....för att ta mig till det underbetalda jobbet dit ingen bussförbindelse går på min/andras arbetstid. Tjofadderittan tjoho!
"May The Force Be With You"
