skip to main |
skip to sidebar
Torsdag.....
Dagen före det nya årets början. Dagen före början på Januari som för oss närmare våren och ljuset. Hoppas på det nya ljusets år och på det återvändande underbara ljuset. Förutom detta önskar jag, mer stabilitet i världen med bättre samarbete och gemensamt arbete för allt levande. För bättre miljö, bättre djurhållning, skonsammare hantering/utnyttjande av våra tillgångar, bättre blocköverskridande arbete samt politisk antirevirhävdande, bättre kvalitetstänkande (alltså inte kvantitetstänkande) för barn och äldre, mer empati, mer solidaritet (gällande inom och utom vårt eget land), en sann värdegrundssyn mm. Mycket, visst men viktigt! Själv tänker jag inte utge några löften utan fortsätter att önska mig, tillägna mig ett tankeår. För detta året önskar jag mig ett ljusare år och att mina älskade får detsamma som världen i stort. Alltså rent egoistiskt (önskningar för egen del kan ju inte vara annat)....ett ljusare år! Har gått i tjocka och skugglandet tillräckligt och tycker ärligt att jag förtjänar lite medvind och mindre moln på himlen.
I dag har jag sluppit skotta....man tackar! Sandade och gjorde...nästan...det allra sista för denna vaktmästarmånad. Fyllde bilen totalt av (jul-)papper, kartong, platsgrunkor, glas och tidningar. Tog sin stund och fingrarna blev stela. Men otroligt skönt att slippa skräpet och otroligt bra att vi har dessa stationer. Städade lite, så nu luktar det gott. Handlade lite till Nyåret som kommer att firas in med dotter, småbarn, mellanbarn och Hannas pojkvän. Där blir det tre-rätters middag, fyrverkeri och allmän fest och glädjeyra!! Mycket trevligt!!
Vill önska alla mina vänner Ett Riktigt Gott Nytt År!!!!
Ett Gott Nytt År!!!!!!
&
"May The Force Be With You"!!!!!
Onsdag.....
Var in till staden i dag (NRKPG). Mina "nya" glasögon hade kommit. Känns lite sådär att åka in och köpa dom en gång till. Denna gång kostade dom självrisken vilket räckte gott o väl. Är fortfarande sur på stölden och dom "puckon" som tog dom. Tjejen på Synoptik talade om att de hade besvär med påfundiga tjuvar. Ofta kommer dom i hop/´gangstapack´, alltså....några uppehåller (typ prova glasögon, verka seriösa) medan andra stjäl. De kan sno till sig bortåt fem/5 par åt gången! Sedan säljer de bågarna eller byter ut glasen. I denna stund är jag benägen att anta sharialagarna......svårt att sno with no hands. (Seriöst är jag naturligtvis inte det). Var glad för att det inte var busväder utan ´vanligt halt´och hyffsat med trafik. Hittade en p-plats men tog en längre ner. Folk är ju lata och vill helst inte gå och då är det ganska lätt att hitta P-plats som kräver trappgång ut till varuhushimlen/helvetet. Inte en enda i glasögonaffären....me alone! Snart gjort och skönt att det är avklarat. De hade avtal med samma försäkringsbolag som jag har, så det underlättade. Ganska mycket folk i varuhusen (=rea) men inga panikköer. Handlade lite t-shirts o tröjor samt min första mössa på 20 år? Behöver ha lite mer av detta nu när man kommer ut ur kitchenfängelset till småkidsen. Det som förut blev flottigt o tvättsmutsigt kommer nu att bli matrestigt, snorigt och div annat. Blir mycket tvätt....igen. Nästa gång måste jag investera i jeans, har upptäckt att jag har ganska dåligt av det. Får räkna bort en del sommarjeans i högen = bara lite för lite kvar. Men denna gång gick pengarna till det andra. Har lite ångest för att pengarna gått åt, men det är ju alltid så denna tid. Blir att försöka spara tillbaka lite. (Inte jättelätt men supersmal lön). Nöjd med inköpen iaf och flertalet var duktigt nedsatta.
I dag har det varit lyxdag = ingen snöskottning! Kan börja räkna ner min månad. End 2 dagar kvar!! Jiiipppiiii!! Gjorde fläskkött i ugn när jag kom hem med rotsaker till. Jag provade rättika bland det andra. Hu, yeeeaaak vad äckligt! Burrrrr och urrrk, aldrig, aldrig mer. Jag som normalt tycker alla rotsaker är jättegoda. Not this...a big fat warning!! Håller som bäst på att rena tungan o smaklökarna (smakschockade negativt, lilla döden) med mandarin, julmust, tandkräm och choklad. Snusket sitter ännu i. Hela jag ryser av bara tanken. Bläääää, som barnen säger.
Var som sagt i staden i dag....och blev underhållen (for fri). Vilka exemplar det finns omkring oss. Vojne! När jag tittade på jeans bl a satt det en dam på en bänk utanför. Trodde först att hon pratade med någon. Visst gjorde hon det, med sig själv eller osynlige Mollgan....eller någon? Först mantrade hon på hur underbar ngn var, hur kunde denne vara så underbar? Det förstod hon inte. Sedan att ´negrerna får städa och negrerna får gå upp tidigt´osv. Sedan mässade hon på ljudligt till varuhusförsamlingen. Lite kul var det iaf i tragikomiken. Jag såg också diverse hårexperiment = ljuslila, knalllila, blandkarta från Beckers, neongrönt, hårdrockarsvart, gult. Nästan ingen såg snygg ut, inte ens ball eftersom de inte följt upp konceptet. Det mesta såg taskigt hemmagjort ut. En del egendesignade kädkoncept = de flesta inte snyggt men några med egen stil som blev något. Många olika "frippor" varav min glasögonhjälp i butiken såg riktigt fräsch ut. Hon liknade lite ´September´-tjejen och hon är ju som en nyponros. När jag skulle åka hem kom dock dagens clou. På cykel mot fel färdriktning kom något som definitivt hade eget signum. Fulrosa (laxrosa?) hår med små lockar runt hela huvudlinjen samt en kontrik klutt i mitten. Kom o tänka på någon slags 1700-tals frisyr. Till detta riktigt hemvävt, typ hembygdsgårdskläder och punkhoj. Låter kanske dumt att sitta o kommentera (jag som alldeles vanlig och outstickande) men det kan man väl få om någon gör allt för att sticka ut?! Kan iaf säga att sådant kräver mod, och en del av dom har klart underhållningsvärde.
Tack ska ni ha alla små fantasivarelser!
Nu ska jag göra mig lite glögg, måste, måste få bort denna vidriga smak eller skära bort tungan?
Kompis med plupp?
Tisdag.....
I dag är det "Värnlösa Barns Dag". Låter inte som någon kulfirardag...och det är det inte heller. Tänker på alla barn utan skydd här och i hela världen. Barn utan skydd emot svält, sjukdomar, krig, fy/mentala/religiösa övergrepp, sexhandel, organhandel osv. Världen är grym och grymmast är den mot de som inte kan försvara sig eller har någon röst. Ur barnperspektiv, oförlåtligt. Så många barn som har trauma pga av vuxnas makt. Det gör ont i hjärtat att tänka på.
Övrigt. En liten slutsummering av de sista dagarna.
26/12
Annandag jul blev en lugn dag. Skottade nästan 1 timme. Högarna blir allt högre. Börjar undra vart allt ska ta vägen. Har snart förbrukat alla små områden där det går att ´lassa av´. Är dessutom innerligt trött på detta (nästan) dagliga skottandet. En del med den stora snövaggan och den andra med snöspaden. Känns ändlöst. Har snart min månad till ända och det ska bli riktigt skönt. Mina axlar och rygg tackar för sig och vill ha vila. Det är tillräckligt med lyft på jobbet och det känns bara med det. Det har hängt som ett ok var dag. Måste göras först innan..... När jag kommit hem har jag bara ställt in väskan och ev varor innanför dörren och satt i gång. Ibland har jag även fått tagit ett småsent kvällsvarv då mer snö fyllt på. Man får ta efter snöplog och det är extra hårt och tungt. Sophämtningen kräver uppskottat, ingen snö på kärlen och sandat. Problemet är att man inte är hemma dygnet om och kan skotta om det kommer mer från ovan. Annars är det bred väg på ca högst 10 m mellan tunnplats och väg......ändå har de skitit i att ta våra sopor flera gånger. Vi har uppfyllt våra förpliktelser.....men man kanske måste stå på plats, själv dra fram kärlet och hjälpa till att tömma? Lite uppretad har jag och grannar blivit på deras nonchalanta sätt. Vi betalar och lite extra för de metrarna samt har skottat och sett till det. Kommer hem o det sitter en bunt lappar instuckna i ett kärl om deras krav.....som vi uppfyllt (t o m mer än andra när jag jämför). Har även dragit ut kärlen så att de lätt ska gå att få tag i (på morgonen). Står att de ska meddela sig om det är något....som de inte har. Vi vet inte vad mer vi kan göra....än att tömma kärlen i bilen själva? Djäkligt dålig stil. (Men det hände inte i sönd utan i torsdags. Vi grannar pratade om det i torsdags...om vad att göra. De hade stängt igen kontoret tidigt på dagen och gick inte att nå.....naturligtvis). I övrigt lite städning och bet av räkningar, svar på mail osv.
26/12
Måndag.
Jobbardag och sista (?) dagen i mottagningsköket. Rensade och städade ut mina grejer samt dokumenterade årets matsedlar samt beställningar. Städade upp allt så jag gör ett fint överlämnande. Var inte så många barn så tid fanns för det. Hälsade på min avd och pratade med mina kollegor där (de som var där). Känns bra när jag pratar med dom och är där, men känns nervöst när jag är hemma. Tvivlen på sig själv sätter åt och att man inte ska räcka till, accepteras (vuxna, barn, föräldrar osv), klara att hämta ny info och andra rutiner (tex att allt ska göras på data och olika program.....som de själva tycker är svårt o jobbigt). Men jag tänker försöka och att göra mitt bästa, så gott som jag kan.....mer kan ingen göra.
När jag kom hem blev det ett skottarvarav, i vanlig ordning. Fixade till sopkärlen igen. (Får se om de kommer. Erik vår ordförande ringde och sa till.....De kom men låtsades att de tömt...som de inte hade. Vi skulle få bet en extra avg!! ...fast de skitit i det flera gånger!! Faan!) Blev kallt. Kylan har satt till en del och fingrarna blir efter ett tag som små stela pinnar, men själv blir man varm. Matade mig själv med de sista julresterna. Bara skinkan kvar. Blir bra till goda skinkmackor ett tag till. Fina fåglar i trädgården som matade sig slut på solrosfröna. De går åt mer solrosfrö än viltblandning. De behöver vad de kan få de små stackars dunbollarna.
28/12
Tisdag.
I dag har jag kompledigt. Ska jobba heldag planeringsdagen och tar ut halva tiden i förskott nu.....sedan blir det inget. Har fortfarande tid över (på min plustid = extra tid över ord) men den får jag ta längre fram. Kommer att bli tid eftersom jag inte har någon planeringstid i min arbetstid. I dag bestämde jag mig för en långmorgon. Ligga och dra mig....bara för att man kan och för att jag har varit trött o seg på sistone. Hann bara in i duschen så ringde det på dörren. Hann aldrig och var lönlöst. Innan man hunnit få på sig badrocken och trippat ner dyblöt...med våta fotavtryck efter sig...fanns det ingen vid dörren. Tänkte....att är det viktigt kommer väl figur x tillbaka. Gick igenom lite papper, ekonomi och annat. Sådant som oftast blir liggande. Fick SMS att mina nya (Nr 2) glasögon var klara. Ska åka till staden i morgon (om det inte blir busväder) och hämta dom. Blir snuskigt dyra glasögon pga stölden. Får betala 1,500:- i självrisk. Surt, när somliga inte kan låta bli andras saker. Hörde att det gått en "stöldvåg" där (Maxi) under den tiden....så jag var väl inte ensam. Trist, de pengarna hade behövts till annat.....mycket annat. I dag har jag inte skottat...känns nästan lyxigt. Bra för mina axlar är ömma och småvärker + rygg. De behöver vilan.
Hanna ringde o kollade barnvakt. Börjar samma som min vecka på jobbet (avd). Kommer att bli snävare och svårare att få ihop det nu. Dels för att tiden är lite utökad och för att tiderna ligger på andra ställen (från morgon till em). Tur att det inte är oftare med de snäva tiderna. Måste erkänna att det känns mer nu när man inte är 30 längre. Har ju inte heller samma förmåga att ladda om som tidigare, dels pga av att man blir äldre men mycket pga den tidigare sjukdomen. Kan aldrig mer bli som tidigare och det måste jag inse. När jag är trött så är jag och då finns det inget mer....samtidigt som det tar mycket längre tid att återhämta sig. Det är ganska enerverande emallanåt, men man måste lära sig leva efter det. Såg ett bra program idag om en kvinna som helat (o helar) sig själv med att ro (oftast varje dag), i skärgården...mellan fastland och några öar. Hon hade blivit utbränd och det var hennes väg att hitta tillbaka till sig själv....och livet. Tror nog att det som var hennes ´arbete´var dag. Kände med henne och förstod henne precis. Kunde gjort precis detsamma och det skulle ha passat mig lika fint. Modigt att berätta och att sedan ge ut en bok = "Roddkraft". Ska se om jag kan hitta den. För mig har vatten/sjö/hav en lugnande effekt också...och en frihetskänsla. Miljön är helande. tror att många människor kan hämta kraft, laga sig eller finna ro i naturens element. Sedan beror det på möjligheterna. Tror också på trädgården som en "lagande" miljö. Har hört så många vittnesdokumentationer om det och kan själv bekräfta. Tyvärr rinner möjligheterna ut pga av att "ingen numera är sjik" enl det nya regelverket. Det finns liksom inga sjukdomar längre och du får inte möjligheten att hämta kraft eller ta vara på det som är kvar. Vissa människor har förbrukat sitt kapital och är sköra som tunnt porslin. Vi måste värna dom och ge dom utrymme.....acceptera att de också måste/bör få finnas. Det är ett handikapp och gör dagen svår nog. Tyvärr så gäller bara pappret på din egen kommande död som underlag för sjukskrivning/entledigande....säger även läkarna. Vårt samhälle blir allt kallare. Har svårt att förstå detta när samtidigt en mycket stor del unga går arbetslösa?! Är det inte viktigare att satsa på den kommande generationen än att piska och tvinga (svårt) sjuka/orkelösa människor? Har svårt att förstå detta. Betalar av min skatt för att alla sjuka (oavsett ålder), barn och gamla ska få värdig och nödvändig hjälp (ja, alla åldrar). Har inget problem med det. Det är avund i botten hos dom som blir upprörda/aggressiva. En dag kan det bli en av dom. Tidens tempo och krav skördar offer. Tänker på att det tex är sällan någon jobbar 75% när barnen är små och att de kommer allt tidigare nu....redan vid 1 års ålder (mot 1,5 tidigare). Heltidsjobb, karriär/kravfyllda jobb, hemarbete, barn, förskola/skola, barnaktiviteter osv skall hinnas med.....egentiden försvinner och gränsen mellan fritid arbete blir allt mer otydligare. Människan är i ständig stress. Somliga klarar det medan andra sakta el snabbt bryts ner. Evolutionen har inte gjort oss mycket annorlunda än tidigare men vår miljö har snabbt/starkt förändrats. Man får inte glömma hur utsatta våra barn blir....trots att de inte har någon röst. Det kommer att visa sig alltmer. Vi befinner oss just nu i en bubbla..... Detta var en tankevåg....
Skall relaxa lite framför rutan
"May The Force Be With You"
Lördag....juldagen.
Dagen har varit mycket "laid - back". Har småplockat och skottat lite (allt men inte så tjockt med snö). Måste hålla efter snön så att det blir lättare om det kommer mer och det ska det göra säger vädergudarna på Tv. Passade på att ta en liten promenad för att posta julkort. Som alltid kommer något kort från någon man inte trodde eller har missat. Det var kallt = k a l l t!! Superburrrr. Blev dock varm av skottningen. Är glad för mina julklappar. Fick en elvisp (bl a) av min dotter och behöver inte ha borrmaskin med vispkrok (som "must-have-something-until-reserv"). Mycket bra! Fick lien ängelberlock och Egyptenparfym = Kleopatra + flakong. Roligt....häftigt! Nu sitter ett gulligt julkort på barnen och pryder dörren på kylskåpet i köket. De är så fina!
Fick även skojsiga saker av min vän i norr. Tack Maggan, för humor och omtanke!
Har haft njutandets dag i dag som sagt, och det har varit så skönt. Har även haft tid att svara på mail och skrivit i min virituella dagbok. Fine.
Ska nu gå ner och mata mig själv. Blir soft i dag med mat som står färdig i kylskåpet.
Har sett grönfinkar i dag på "fågelrestaurangen". Undrade ett tag vart de var. Ännu inga gulmesar eller gråsiskor? Domherrarna brukar komma lite senare....när det tryter på deras vanliga mat, antar jag. Titor och den fina hackspetten kommer då och då samt några änder. Stackars alla småliv vad de måste frysa. Får hjälpa dom lite så hjälper dom mig med myggen i sommar. De är så fina att titta på.
"May The Force Be With You"
Fredag.....julafton.
Så kom då dagen till slut. Äntligen, speciellt för alla väntande barn.
Sov skönt och kände mig ok. Gjorde en fruktsallad, minichokladmousse, förberedde för mat och fik. Fixade mig själv, vilket tog minst tid (borde tagit längre? Ju äldre man blir desto längre tid tar det, har jag läst någonstans).
Hanna och hjärtanen kom runt kl:13. Vi såg på "Trolltyg i tomteskogen". (En gammal favvo för mig iaf). Barnen tyckte det var kul. Sedan fikade vi. Mio var kakavsmakare som den fikaspecialist han är. Det blev björnbärsgrottona som vann. Därefter blev det ääääntligen paketöppning.......tyckte nog barnen. Det är/var det roligaste att se barnens miner och uttryck. Så glada och tacksamma. När Mio skulle tala om vad han gillade bäst så kunde han inte välja ut något särskilt ur högen utan rabblade noggrant upp varenda sak...om det jag tycker mest om. Underbart så länge de är så.....och jag hoppas att de förblir det. Utan tacksamhet ingen glädje. De lekte med sakerna. Embla somnade i min säng, "pangbom". Hon behövde det eftersom hon varit uppe många gånger under natten och terrat sin mor, och sig själv med = obruten sömn. Medan Mio lekte glatt med sina nya fina saker ordnade Hanna och jag maten. Blev ett hyggligt julbord. Embla var trött och sov över mattiden. Vi åt till magen stod åt alla väderstreck. Skulle behövt krypa ner alla tre en stund och dåsat mage. Kalle Anka blev bortglömd i allt julklappsöppnande, men det var roligare än Kalle....kan jag lova. Senare var det dags för efterrätten-erna. Då var Embla med på noterna som den lilla Maja Gräddnos hon är. Är det julafton så är det och då får man äta vad man vill, om så det bara är efterrätter. På besök kom även Andreas och Viktor och då kunde dom vara med i Gran Finale (efterrätt o kaffe), vilket nog Viktor tyckte var lyckat. =) Barnen lekte o stod i och tempot höjdes vartefter. Viktor krockade med en hylla och de fick lugna sig en smula.
Tiden gick så fort så jag kan inte fatta det. 13 - 21 försvann på en gång. Kändes bara som några timmar. När man har kul går tiden fort!
Diskade och städade lite.Vet hur skönt jag tycker det är dagen efter.
Tittade lite på "Tomten är far till alla barnen" -filmen. Har sett den förut men tycker den fortfarande är rätt kul. Varvade ner lite. Somnade skönt sen på nattkröken med gamla herr katt bakom rumpan. Han snarkar nästan som en människa den lille lusråttan.
En fin julafton var det. Känns gott i hjärtat!
"May The Force Be With You"
Torsdag.......
Känns bättre i dag. Bra, har mycket att göra!
Blev Janssons, svampomelett, upp med allt ur frysen, lite kompletterande handling, städning av hela huset, finstädning av kök (inkl spis och kyl), iordningställande av julklappar, tvätt, fixade jul i kök o matrum (strykn av gardiner = röda i lin, gammal broderad duk, kuddvar mm), skottning klart ute, prat med granne ang nonservice i sophantering (?)mm.
Kändes mycket skönt att få allt gjort. Skönt att gå o lägga sig och ha full koll på allt. Check x 100. Blir nog bra när dagen kommer. Ser fram emot tindrande barnögon!!
"May The Force Be With You"
Onsdag....
I dag har jag sem för jag tänkt börja med "julstök". Det blev inte mycket gjort för jag har känt mig olustig och helt kraftlös i dag. Vet inte varför och hoppas på att det bara är i dag. Kanske en reaktion på all turbulens som varit. Kroppen får en chans att rensa ut och värka ut? Må så vara.....bara det blir bättre....helst i morgon!
"May The Force Be With You"
Tisdag......
Sista jobbardagen före jul....Alla himlar o änglar vare Tack!
Fick värma upp bilen innan jag åkte hem. Man tackar sig själv för att ha släpat med 20 m kabel i bilen. Värt att springa ut i bara T-shirt för att ansluta kabeln. Slapp sätta mig i ett frysskåp. Minst ett ´halleluja´för det.
For direkt ner till ´byn´för att göra några sista ärenden. Bra, allt folk hade inte hunnit ut än men bra många ändå. Skickade paket, handlade lite nödvändigheter, var till glasriket och inhandlade en ny glögg+ (en nödvändighet), besök på lilla inredningsaffären, inköp av hårtoning (julklapp åt håret). For lite hit o dit o visst kände jag att det var kallt men jag hade ångan upp.....och jag fryser mindre när det blir lite kallare = torrare luft. Behöver en mössa, äger ingen. De flesta var slut när jag tittade sist. Bara hemskisar kvar, såg ut som ngn utsläppt från kramarskjortaställe. Vill ha en typ "David Crocketmössa" eller "rysk tundra", något i den stilen.
Måndag......
Det är nära nu, nära till den stora högtids o familjedagen....julafton!
I dag kom jag hem ganska sent. Tar ju ett tag att befria bilen från det eviga vita samt driva ur den värsta kylan (från jobbet). Gullar lite med den på morgnarna för att försäkra mig lite mer om att komma till jobbet = 20m kabel för motor/kupévärmare. Finns inget annat att välja på så den måste bara rulla....med motorn på. Ska bli nedgrävd kabel till nästa vinter (om man överlevt kylan) och "värmepinne". Dessutom ska jag lyxa till det och inskaffa tidur, så kan man bara gå o sätta sig i en varm bil. Min rygg kommer att bli klart glad. Sedan blev det plåtvaruhuset och storköp. Uuuurk, känns att det var länge sen men jag hade gjort mig mentalt förberedd på summa Large. Blev nästan exakt vad jag hade kalkulerat, synd att det inte blev fel....åt rätt håll, dvs mindre = medium eller smallnota. Small, well...där tog jag nog i....finns nästan inte. Lång blev den som en halv toarulle (med tanke på att de är så löst rullade o smala). Hem med alla påsar o 20m kabel, jobbväska, snöborste mm. Kände mig som en laståsna eller kamel. In med alla påsar innanför dörren och sen....skotta, skotta och skotta. Fyyyy vad less jag är på det nu. Vareviga dag och ibland x2. Kan inte klaga på att inte få motion iaf, men det kostar rygg. I dag hade en av mina snälla grannar (Lisbeth) hjälpt mig lite....med gången o lite på egen parkeringen. Det var rart ska inte glömmas. Min granne i "slutändan" av huset var snäll och tog bort plogkanten....den är en värsting. Blir galen snart på plogbilen som jämt skrapkantar mot parkeringarna, när det (för faan...nu får man ta i) finns plenty of room brevid. Kommunaltomt där och inget mer än en gräsmatta. Undrar om det är någon sport att driva folk till vanvett....skottpengar på dom? Lagom utlevad var det dags att ta tag i alla påsar. Det är konstigt det där, man kommer hem med en trave påsar och tycker man har handlat för ett halvår......men, när man plockar upp det på bänken ser det inte alls särskilt mycket ut. Vad händer? Skönt att det är gjort. Det är bara en sak kvar...min lille sockerprins har ett -paket. Hittar inte någon bra grej och tycker inte jag hinner/har lust att dra in till staden. Hittar inget bra. Saknar vår gamla gedigna leksaksaffär. Den som är nu = minimodell, har bara superdyra specialsaker. Hade tänkt en skojsig ficklampa. Hade sett en där man kunde byta skivor så att det lös olika saker och figurer eller en där man kan byta färger. Finns bara tråkiga rekordeliga "gubblampor". Har ev en annan sak i åtanke, men vet inte om det är bra. Får tänka lite. Ska bli kul med jul...mest för mina små hjärtans skull. Åh, så sänder dom "Trolltyg i tomteskogen"! Gissa vem som ska titta då?!
Lördag...
I dag hade jag en sköööön sovmorgon. Måste vara trött nu för jag sover som ett spädbarn. Jag och katten.
Tog mig en lång spa-dusch....mmmm, så skönt det är. Längtar efter den dag då jag kan sänka ner mig i ett badkar. Jag älskar att bada! Sedan tog jag tag i lite städning. Känns så härligt när det doftar rent och är rent tillika. Tvätt fixades och så satte jag igång med att baka kakor. Blev en sort som brukar uppskattas. Under tiden kom vår vän (familjens) Pelle och hjälpte till att fixa utebelysningen som inte gillar de nya lamporna. För kort sockel och de bottnar inte. Gillade klart den gamla sorten bättre. Han fixade mitt ena element i köket (=sprinten satt segt) och hjälpte till att skruva upp nya belysningen i källaren. Så nu är det upplyst både ute och inne samt varmt. Är innerligt Tacksam för det!!! +16 g mot +20-22 g nu...much, much better!! Bjöd på julfika och en ´låda´kakor.
Senare slog jag in julklappar och grejade. Plockade fram några julgrejor också. Är ingen jättepimpare, nog mer minimalisk i jämförelse med många. Vill däremot ha mer växter. Nu håller min vita julstjärna på att dö (var jättefin och så bara..pang, så dog den(Växtinfarkt?). Mina vita hyazinter ha gjort sitt så sta till växtriket (blomsteraffären då) och liva upp det igen. Färska blommor och fina växter är så underbart. I veckan ska jag baka stora pepparkakor = "Taj Mahal" modell med var och ens namn på. Lite kul. Förra året var det stora elefanter. Året innan dess, ubåtar. Därefter är det dags att börja tänka på det sista matgörat. Blir janssons, omelett med kantarellstuvning, brysselkål, färska frukter m glass, mango o chockladsurprise mm. Hanna gör den andra halvan sen knyter vi ihop det hela till en smarrigt bord. Sen kan julen komma! Hej & Hå!!
Har en julis till Mio kvar som jag inte riktigt vet hur jag ska lösa bara.....?
"May The Force Be With You"
Onsdag.....
I dag har vi blivit bjudna på julbord, Hanna, småklimparna, Andreas och jag av snällepelle. Säger som min dotter..."han är unikt snäll". Buspalle som Embla säger.
Vi åkte till Getå Turisthotell, som varmt rekommenderas. uppfarten av levande ljus i gnistrande snö var hänförande.Fint belyst gårdplan med en extrabiglarge gran de grandiosa på planen...på rot ska tilläggas. Mycket trevligt inuti med flera rum bla möblerade i Carl-johan stil. Kändes inte "hotelligt" utan mer som ett pensionat med anor. Nu har detta ´hus´anor med själve broder nobel som tidigare ägare. Han satte nog status på själva stället med renovering, utbyggnad och trädgård.
Mycket god och vällagad mat som var upplagd i lagom stora portioner. Stora ser efter en stund bara geggiga och oaptitliga ut.Vi var några sällskap så det kändes aldrig trångt men gemytligt ist. Jag gillar kallskuret och jag fick av allt som är synnerligen smarrigt. Och alla dessa goda desserter sen! Holy Moses, så superdupergott! Jag var så mätt så jag nästan mådde illa. Blev inte hungrig dagen efter heller. Vänlig personal och på slutet fick vi lite historik av själve ägaren.
Vi satt därinne och såg snön gnistra, levande ljus, fin belysning och trivsam möblering...mmmm, vilket julbord. Kommer att gå till minnesbanken på minneskortet/moderkortet.
Vi säger alla...Tack snälle Pelle!!!!
"May The Force Be With You"
Lördag.
Vaknade upp efter en lite "stökig" natt. Hade ont i huvudet i går, troligen ´utsläpp´av stress. Kom i säng alldeles för sent också. Hamnade på spotifysidan och surfade runt. Pga av huvudvärken var det skönt att lyssna på musik och försöka få ur stressen (som tidigare byggt upp under veckan). Var ut med katten en tidig vända (som alltid, nästan) men somnade inte om lika lätt som vanligt. Halvsov och ´vaknade´för tidigt. Kände en del stress kvar. Gick direkt ut och började skotta. Ett ymnigt snöfall pågick och fortsatte ett tag efter. Fick lite hjälp an min granne, snällt. Vi hjälper varandra ibland. Bra med goda grannar. Tog dock en stund p g a mängden. Snart svårt att veta vart man ska lägga den....redan. Många månader kvar. Ska denna vinter bli ännu värre, som det spås? I gonna be mad. Är ingen stor vinterälskare och snön räcker sedan länge tillbaka. Bara så det täcker över jul och nyår, sen väck och vår.......om man fick önska då. Blev i alla fall ett motionspass. Känner att det försvunnit några kilon av den stress som blev samt dagliga skottrundor, på runt en timma. Har landat lite mer i dag. Konstigt som för det mesta med mig......är ganska lugn då något händer men efteråt kommer reaktionen. Bra när det händer men jobbigt sedan. Hände ju lite bra saker på fredagen så avslutet blev lite mer positivt. Kände en värme från mina blivande (?) kollegor och ett fint tänk, men varför kära ni....så sent? Tidspress, tankeflykt eller väntan? Beror kanske lite på att jag inte är van att göra så eller att ´vi´(tid arb platser) haft ett annat förhållningssätt? Där har man ganska omedelbart efter ett ´tillkännagörande´ tagit kontakt med den nya personen och välkomnat den in. Det är något alla vinner på och befrämjar ett närande och gott samarbete. Man kan inte straffa någon som inte har med saken att göra utan adressera saker till rätt ställe. De tillkortakommanden/problem man råkat ut för tidigare eller senare får man göra upp med instiftaren/rätt person. Skall iaf till min chef och diskutera problemen. Hon behöver ta en stund och breafa olösta konflikter i huset. Ev kanske jag ska vänta en stund så att de kan ta till sig förändringen? Den kommer att komma förr eller senare iaf. Ny kökspersonal, mammaledighet slut är ex på omdaningar. Ska diskutera frågan och se om vi kan komma fram till en bra lösning. Inte min sak egntligen men lika bra att ta det nu än sen. Blir bättre social miljö för alla. Tänker på några personer som jag hedrar i mitt inre för "tanke genom hjärtat". De ska få veta det. Goda människor ska man vara rädd om och inte ta för givet. Man ska bekräfta dom....något som generellt görs för lite. Många människor har alldeles för lätt att klanka ner och alldeles för svårt att berömma. Varför? Avundsjuka, ogenerositet, maktsjuka, hierarkibenägenhet? Förstår inte riktigt det där och tycker att det visar en av våra mänskliga svagheter...dåliga sidor. Jag vet själv hur glad jag blir av lite respons, några snälla ord ller en klapp på axeln. Just därför...att jag upplever det, säger det mig att göra detsamma för andra. En självklarhet, en glädje och ska vara ärligt menat. Nog om detta nu...that´s it.
Har strukit upp hela höghuset tvätt. Skönt att lägga en rena och stukna lakan, handdukar och tröjor. Skulle ha bakat några kakor men saknade majzenamjöl. Får bli i morgon ist. Har nog bakat för flera månader framåt. Kan bara konstatera att baka är mycket roligare än att laga mat....för mig. Har stoppat i mig lite fynd ifrån frysen. Har inte haft någon större matlust på fjorton dagar men blev lite i dag. I går stoppade jag en påse med skumma tomtar i magen. Fick akut godisbehov och åt upp jultomtarna som skulle legat i skålen till jul. Hoppas att jag hittar nya. Det var så gott först, men när en hel tomtearmé låg därinne blev det lite too much. Dumheter som man gör ibland. Ansåg att jag fick dom som trösttomtar.
Ska läsa lite bok, gosa med kisse och slappa. Nice. Saknar bara någon trevlig person att ligga skavfötters med....pladdra lite o så. Är nog för rädd fortfarande. (Kostade alldeles för mycket, på alla sätt sist). Men man vet aldrig.....har ju fått en grodprins att pussa på. (Tack Maggan!). Over and out!
"May The Force Be With You"
Fredag......
Äntligen fredag. Har varit en mycket turbulent vecka. Känner mig dränerad, främst mentalt. Det har verkligen varit ett av de svåra passen i livet att klara av. Trots allt man har genomgått, genomgår (och kommer att) tror jag att jag har en chans denna gång.....och för egen maskin. Blev/är förvånad över min egen kapacitet. Trodde verkligen jag skulle få ett breakdown eller en mental härdsmälta. Gudarna ska veta att det var mycket nära. Blev tvungen att sluta mig ett tag för att skydda mig själv. Samlade ihop mig mycket tack vare en vaken och emotionell kollega samt bekräftelse från ev nya kollegor. Tack ni underbara, detta skall aldrig glömmas. Tyckte ett tag att ni hade änglavingar.
Kan bara säga att "modell utfrysning" är bland det värsta en människa kan råka ut för (om vi frånser krig och livshotande sjukdomar). "Utfrysning" kan vara livshotande för en ung, mjuk och sårbar själ. Tänker generellt på alla utsatta människor men mest på de unga. De som inte har redskap, kan sluta/skydda sig eller har en erfaren själ (som kan stänga till lite och förstå de underliggande skälen). Men, ur det svarta kom det en person som såg vad som var på gång och ville hjälpa. De var så underbart. Som tusen lysande ljus i mörkret. Efter ett samtal med en ev kommande kollega (när jag var så samlad att jag kunde) vände det hela. Nej, inte så att de som utåtagerat bad om ursäkt eller fattade skadan utan med de som hade insikt. Det är sådana människor som som håller balansen, som gör att vågskålen väger jämt. Jag Tackar er alla, kända som okända!
Håller på att laga mig, samla ihop sköra, skadade och dränerade bitar. De skall syresättas och vila. Erfarenhetskontoret har fått flera sidor och veka livet ytterligare ett ärr. Men jag lever...på båda sidor. Man får inte glömma att vi är som två halvor som ska ha balans och harmoni. Det fysiska livet jämte det ps/mentala. Psykosoma. Det ena lever inte utan det andra och utan dem båda vore vi inte en (hel) människa. I dag, fredag, känns det lite hoppfullare...även om resan ännu inte är avslutad. Jag har rest mig ur askan och förstått de underliggande faktorerna..till stor del. Jag ska försöka reda i det och göra något bra av det. Planen är på G. En massa olösta konflikter ( som jag inte är del i ) måste upp till ytan. Risken är stor att det annars ligger och pyser och ventilen kan riktas åt fel håll. Skall redogöra för allt detta och söka någon slags lösning.....först för de det berör och i andra hand för mig själv. Det kan ogillas men det kan också lätta trycket och ställa fokus där det hör hemma. Det är iaf min analys och reflektion. Hoppas det kommer ut något bra av det och att min "nystart" (tillb i min ´hemvist´) kan leda framåt och till ljusare tider. Upp ur avloppsdiket.
Glasögontråket består. Kollade med försäkringsbolaget och självrisken var väldigt hög. Gjorde bort mig då jag glömde räkna in min förinbetalning på 2000:- kr. Summan blev helt annorlunda och försäkringen kommer trots allt till hjälp. Som det är med försäkringsbolag så är det en lång resa till mål. Vet inte i dagsläget om jag ska utnyttja den (vilket betyder polisanmälan + bet allt i förskott) och betala hela kalaset eller ta det i månadsdoser? Jag som hatar avbetalningar. Men, "what to do" när man inte har gränslöst med pengar? Blir det nya ska de vaktas med kobrablick och giftgadd. "Yes vare well, heaven and hell". Känns som ett andraproblem med tanke på det ovannämda.
Men ändå......nästan en utlandsresa....supersnyft.
Nu ska jag belöna mig med lite hibiskuste från Egypten. Är godissugen men har inget hemma, suck (men bra = inga fetkallisar). Låta huvudvärken passera (stressen som tågar ut, antar jag). Ta ett "happy moment" i soffan med boken i lurvpläden. "Chilla ner", helt enkelt.
Har bara en önskan (förutom de nämda ovan).....Snälla tomten, glöm inte mig!!
"May The Force Be With You"
Måndag.
Har haft en jobbig helg. Oro, besvikelse och ledsen mage. Oron planterar sig överallt, precis som besvikelser. De sätter sig i mage, ben, armar och inte minst huvudknoppen. Själen är som en upplöjd åker. Fåror kors och tvärs. Man funderar och funderar, vrider och vänder. Försöker förstå. Det är obegripliga. Hur man så grovt kunnat felläsa och är återigen lurad av sin egen naivism. Tron på det goda, den goda människan. Nu har jag lärt mig rejält (återigen?) att de i stort inte finns. Det går några änglar ibland oss människor och de är unika.
Befann mig i dag i ishelvetet. Utfrysning pågår....det man kan kalla för mobbning eller pennalism. Utfrysning är ett bra ord som bäst beskriver situationen. En liten scen utspelades framför min näsa. Jag förstod adressen, precis som det var menat. Försöker vara så nollställd som möjligt. Försöker också utföra mina arbetsuppgifter som de ska och inte kommentera något. Barnen om de kommer ska ha samma uppmärksamhet, de är totalt oskyldiga. Har själv upplevt samma situation som denna (med förändringar i arbetslag, kollegor som fått gå, minskad personalresurs. utbytta kollegor, själv få ta nnat jobb/avd pga att vik absolut inte ville vara på ngt annat ställe, schemaändringar osv.) Men aldrig utsatt någon för bestraffning. Aldrig själv och aldrig ngn i de arbetslag/frsk där jag tidigare jobbat. Detta är chockerande, inte minst för att det är en förskola.....ett ställe där man ska lära barn hur man beter sig! Förstår att de inte vill ha mig med all tydlighet i världen. De vill att allt ska vara som det brukar och blir ngn förändring ska det vara av det slag som de själva utverkat. Jag har trampat på välbevakat och inmutat revir....det skulle jag aldrig ha gjort (eller rättare sagt min chef som erbjöd mig jobb). Fortfarande efter snart 1 vecka har inte 2 av de som skulle bli mina nya arbetskamrater visat sig. En av 4 kommer och hämtar mat (med ett märkbart uttryck), den mest utåtagerande. De andra 3 håller sig undan. Ett visst antal har gjort och fortsätter tydligen med sina stickande kommentarer.....de andra säger inget o håller sig undan. Kan man säga att man inte är välkommen...tydligare? Funderar nu....och har kommit fram till att jag har två helveten att välja emellan. Ishelvetet eller arbetslöshetshelvetet (som ant blir om jag inte säger ja). Vilket mår man sämst i, vilket har man längst sina sinnen i behåll i. Jag känner svaret inom mig...och det ganska tydligt. Det är omöjligt att gå in i en avisande grupp och försöka få till ett bra samarbete, gott kamratstöd och en trivsam arbetsmiljö. Det är dessutom orätt mot barnen....de känner av sånt med sina känsliga tentakler. Jag ska försöka uthärda till julen. Till den kommande ledigheten....sen får det gå som det vill....år helvete med besked. Jag ska minnas och aldrig glömma vilka som stod för resan. Aldrig.
Livet är otroligt svårt att leva och har man hamnat längst ner i hierarkin är det omöjligt att komma upp. Det är alltid någon som sparkar.
Uppgiven och nergjord. Utfryst och chanslös. That´s it!
"May The Force Be With You"
Lördag.
Vaknade ganska tidigt i dag. Först av kattrackarn som skulle ut vid 04 och sen in igen efter en stund. Somnade om men vaknade som till en vanlig arbetsdag. Låg sen mest o bara kände efter att det var skönt att slippa att gå upp. Plockade med lite av varje, tvättade och svarade på mail. Skönt, gillar inte att folk får ´vänta´på svar eller bekräftelse genom någon slags handling. Det kan visa på ointresse. dom jag har är jag rädd om och vill vara trevlig. Ibland är dock verkligheten inte fullt så givande vad beträffar tid. Det är mycket som ska få plats ibland. De senaste dagarna har en del tid gått åt telefonsamtal kors och tvärs. Bank, polis, glasögonjakt, bestämma tid för julbord (sy ihop det hela med fler inblandade), barnvakt och social varelse...typ.
Blev erbjuden annat jobb i onsdags. Åter till mitt ´riktiga´yrke och i en småbarnsgrupp. Lite oväntat snabbt och lite överraskande eftersom ingen förannonsering kom. Har blivit upplyst om att nuv kökstjänst skall gå till kostenheten eftersom vi har mer än två avd (nu tre). Vi är "stora". De vill sätta in någon av "sina egna", sägs det. Det ska vara 75% eftersom alla större har det. Blev lite ´tagen på sängen´och hann inte fundera mycket. Men vad är det att fundera på? Tar någon annan enhet denna tjänst blir jag utan och blir jag erbjuden ett annat jobb finns inte så mycket annat att välja på. Nu tycker jag om att arbeta med de små barnen, inget fel med det. Visst tvivlar man på sig själv och självförtroendet är väl inte på topp. Samtidigt tänker jag att man inte kan ha förlorat allt efter alla år men är lite ringrostig. Får man vara det? Det beror nog väldigt mycket på de man ska jobba med...toleransnivå, samarbete, förmåga att dela med sig av kunskap o kunnande, information, och sist men inte minst viljan....viljan att ta emot en ny kollega....personkemin om man så vill....men inte bara. Vill man kommer en hel del personkemi med på köpet. Hjärnan satte igång att arbeta direkt på var mitt material var (tidigare arb), mina böcker och idépärmar, hur jag skulle göra osv om och om igen. Upp kom någon slags glödande hopptråd. Kanske nu....nu är det min tid. Kanske nu kommer den positiva förändringen, något slags normalliv, kanske tom bättre, roligare, mer meningsfullt och slippa ensamarbete till stor del lite isolerat. Tänkte jag. En personal från det ev ´nya´arbetslaget kom och gratulerade och sa att det var trevligt. Jag blev jätteglad. Men......sen blev luften lite annorlunda som budskapen, tydliga eller mer dolda.
Fick en "hörde attkommentar" med vidhängande utläggning om det felaktiga i % satser och klar irritation. Sedan kom fler; " Vi ska minsann höra av oss....det ska hon få höra" (ang chef och hennes beslut). "Nu får vi göra om alla scheman" och "Hon sa att vi skulle vara glada för 50% mer...men vi får ju fler barn", "Hur ska det bli att jobba efter 10 år", Varför gjorde hon si och så, onödigt med det och det....osv osv. Kände mig som skurken i dramat och kände att jag fick försvara beslutet, mitt tjänsteerbjudande osv. Blev också tillfrågad varför jag valde just dem (den avd), när jag fick förklara (om igen) att jag inte hade något finger med i spelet, inte fått valt något, fått ett erbjudande pga av att tjänsten ska bort, inte känner till de procentsatser/barnantal/vikariatutformningar/deras erbjudanden (nuv vik) eller tillhörigheter osv. Blev inte kul. Kände mig rätt upptryckt mot väggen och lite huggen ifrån flera håll. Känns inte alls bra. Ett dåligt klimat och kemi att börja i. Hade jag lite dåligt självförtroende innan så kan jag säga att det rasade i botten. En paradox trots allt. Den som har varit vänligast och sagt flera snälla (kändes uppriktigt) saker var den som får gå tillbaka till sitt tidigare arb. Hon hade jobbat med mig en sommar och hade goda "harmoniksa" minnen från det. Det glada eller fina i denna surmjölk. Känner att magen svider och jag knaprar upp mina naglar. Stressad av allt. Det svarta fåret, indeed (innan något ens har börjat). Känner mig ledsen och nere. Kollade för en stund sedan samtliga platsannonser i kommunen, ifall. Tyvärr var det många chefspositioner, specialtjänster på Siemens, andra yrkesarb (ex golvläggare). Såg ganska mörkt ut. En biblotikarie söktes 100%, är trevligt men jag har ingen som helst utb där och ett sådant yrke är eftertraktat. What to do? Ska försöka prata med chefen och förklara läget. Kanske kan jag vara kvar ett tag till där jag är och se om något dyker upp? allt det som lyste lite ut ur tunneln är iaf släckt nu...och det med besked. Har själv varit med liknande händelser i mitt yrkesliv men skulle inte tänka mig att beh en ny kollega på detta sätt. De allra flest har inget med det att göra utan omdanings/förändringarna är till det stora lett av chefer eller överordnande. Man kan inte straffa dem för det. I det fallet är mitt samvete rent. Ledsamt och i denna stund kanske inte alla är/var så sympatiska som jag trodde. De kände sig hotade och bet tillbaka, helt enkelt. Bytet var jag, i det fysiska.
Känns inte alls bra att gå in i detta, socialt motstånd är svårt att bygga på. Blir lätt obehagliga spänningar. Jag har kämpat så mycket för allt nu att jag inte orkar ta denna dust också.
Mina småkorvar lättade upp det hela i dag och gav hjärtat lite värme, som min dotter. Mina tankat skingrades för en stund. Känns obehagligt och ledsamt. Skulle detta fortsätta är jag rädd för utfrysning eller vad vi kallar för ngn slags "mobbning". Vill bara gå till något ställe (helt annat) och börja jobba och säga upp mig. Orkar inte ta mer nu......
Over and out!
"May The Force Be With You"
Fredag du underbara, välkommen!
Decemberis......tror att istiden är på väg. Redan vinter i oktober (alltså ingen sensommarrelease). Ingen låtsaslek heller för den stannade. Trodde inte ens i mitt fantasikontor att en likadan....eller värre vinter, skulle komma. "Välkommen till ishelvetet. Förbereden er för polarbjörnars ankomst. I skolen frysa till is och uppstå i eder nästa snösmältning år 2015. Amen"....sort of, känns det som. Har skottat snö 1 timma efter hemkomsten i dag. Ser det som ett skapligt gympass men ryggen håller inte med. Skottade gästparkering, egen p, gångarna till källare, sop, och allm gångväg, trottoar......min o grannens då samt mina egna gångar hit o dit på tomten och till bilen. Blev bra, rena esplanaderna. Blev lite snö. Undrar vart man ska göra av det när det redan börjar bli fullt....och det endast är början av Dec?? Två säkra månader kvar och minst en eller två som bonus. Varför ska det vara så fasansfullt kallt....och massor av snö? Kommer att frysa ihjäl. Mitt DNA är inte anpassat, inte gjort för istidsklimat, inte en endaste inuitdroppe blod i mig, vad jag vet. Förvisso stammar de flesta av oss här från självaste Djingis Khan (där var det kallt) men nu är det så uttunnat (arvsanlagen) att man har blivit lite "kycklig". Går åt mysskönvarma kläder inomhus och en lurvpläd så blodet håller sig flytande. Jag säger....buuuurrrr! Är skraj att min blå låda (bilen) inte ska starta och ger den konstgjord andning om morgnarna (motor & kupévärmare). Springer med en 2 m kabel 1 tim innan jag ska åka och gullar med den (bilen). Måste ju komma till jobbet. No communication. Vi ska åka mer kommunikativt sägs det, men samtidigt dras linjer in. Den ekvationen är lite svårlöst. Ett ämne för Einstein. Hade man en nyare låda skulle man inte behöva oroa sig så mycket eller "de luxus" = ett garage. Men, nono. Står dock brevid grannens garage och lånar lite sida. Bra för förarsidan vetter mot den och gör en liten nytta iaf. Tacka vet jag våren och sommaren...Halleluja!!
Sitter o tittar på en papyrusmålning jag fick av dottern (efter resa till egypten). Intressant......både med papyrushistorien och objektet på bilden. Ska rama in den. Skall få hedersplatsen över sängen efter inramning. Passar i mitt ´tvärtemotsovrum´. Alla andra rum är vita eller ljusa och går i den stilen...utom sovrummet som har (skall få mer) lite orientalkänsla. Måste ha in fler grejer. Det stora felet man oftast gör är att man är för försiktig. Rummet ska "pimpas" mer. Beh en orientalmatta i dov nyans (nu ligger en mörkare röd handknuten), fint överkast (gärna lite sidenaktigt/blankt), mer kuddar = många och gärna en stor lykta som ska göras om till lampa. Får bli projekt framåt. Lite då och då när man hittar " just it" ...och, glömde....slantar. Ser dock mer fram emot vitmålad trappa och ny skräddarsågad hallhylla. Det blir bra. Längtar efter det, ser färdig hall i mitt huvud. Har lärt mig vid detta laget att allt tar tid. Det är inte bara att måla....och vips så är det klart. Oh no. Startsträckan är skiiitlååång och det lyckliga slutet låter sig väntas. Ska bli skoj iaf. Sugen på att börja rolla väggarna. (Hall med väggar på runt 5 m på sina ställen....inte lika kul när man står där). Är en ljusälskare, så därför ser jag fram emot det. Första intrycket = hall.
Har haft ringlekar sista dagarna. Riktig ring-lek = okul. Ringde försäkringsbolag ang glasögon = ja,visst men 1500 i självrisk!, på ett par glasögon?! Det är inte nya ögon jag ska ha utan ett par små fönsterrutor framför. Bank (krångel) för att bankkortet gått mitt i tu (konstigt). Allt ska fixas på dator i dessa dagar och man ska h e l s t inte komma dit. Polis = hittegodsavd = nix....osv. Blev alldeles röd på örat. Inte kul, känns ledsamt att förlorat ett par sprillans nya glajor. That´s the life...up and downs.
Nu ska jag självbelöna mig med glögg och papperskaka (Emblas ord). Over and out!
"May The Force Be With You"
Onsdag......means veckovändning.
I dag är jag både och....både ledsen och glad. Glad för att min dotter äe hemma och välbehållen. Glad för att vi kommer att ha massor att prata om ang Egypten. Eftersom jag är intresserad av fornegyptisk tid så kan hon berätta en del (efter att ha varit i Kairos museum...för artefakter då och sett pyramiderna, sfinxen, hört guidens referat mm). Hoppas att jag kommer dit en dag. Ledsen över att ha förlorat mina nyinköpta glasögon (del i att jag inte kunde åka till Egyten, också). Känns typ acid i magen och ledset hundhuvud.
Åkte i går in för att göra den sista handlingen, mao sista delen av köpet för julklappar. Tvekade ett tag pga av hala vägar och stark blåst. Gick bra in och de flesta kör ganska försiktigt. Var inga större köer och jag hittade det jag tänkt. Var så glad och nöjd över mitt beslut och att det gått så bra. Skulle bara ordna till grejerna i min väska (lite större modell) och ta fram mina glasögon (för mörkerkörning). Lade dom brevid mig precis på en bänk där jag satt. Gick sen för att köra hem, nöjd och belåten. När jag kört en bit tänker jag på glasögonen och ska ta fram dom. De finns inte! Kollar igenom allt ytterligare en gång...centimeterkoll....No, Nix; Nada!! Mina alldeles nya fina (dyra) Vougebrickor. Katastrof!! Ringde direkt till alla = ALLA butiker i centret för att höra om de fått in några. Nej på alla ställen. Åkte in i dag för att dubbelkolla om de fått in dem. Frågade alla, tom diskare och städare (som i sin tur var snälla och frågade sina kollegor), butiksbiträden...alla, tout, all....men nej och åter nej. Känner att jag vill gråta. Hade knappt hunnit ha dom. Säger som flera jag pratat med i dag.....vem kan ha nytta av mina personliga (min skärpa o ett lätt synfel) glasögon?? Who?? Lockade det eftersom det var Vouge? Men, ändå. Nu tror jag inte att alla är så ärliga men bättre stöldgods måste väl finnas? Sista chansen och mest otroliga finns kvar...polisen. Tror knappt någon gör sig besväret att åka till polisen när man kan lämna in dom i varuhuset, men då har jag gjort allt. Är så ledsen för det. Förbannad på mig själv att jag inte väntade tills jag satt i bilen. Kan också vara så att ngn som satt intill kan ha snappat dom i farten. Man tänker inte på alla som passerar när man sitter där. Har aldrig förlagt några glasögon, nycklar, plånbok eller annat hittills. Det var alltigenom en sådan bra dag men slutade så bittert. Blev förbannat dyr resa, om man ser det så. Ska kolla min försäkring och se om det finns en chans. Troligen inte, för när man behöver dom brukar det vara en massa om och men så att det slutligen inte alls går. Däremot brukar de vara fantastiska när man tecknar dom. Får jag ersättning ska jag inte byta, om inte ska jag fundera på det. Please, försäkringsbolag, ni som håvar in så mycket slantar var lite jultomte....tänk på mig som liten är och har smal plånbok. Det är ju i alla fall snart jul. Please.....!
Träffade min dotter efter hemkomsten idag. Hon följde med och var spårhundsdektektiv. Snällt! Vi pratade mycket om Egypten och alla härligheter hon sett och varit med om. Hade kanske varit bättre och tagit resan ist för nya glasögon (x 2). Då hade man värmt sig och sett allt man läst om. Har läst en del om det forna Egypten. Ingen förlust utan bara sköna underbara saker för ögon, hjärtat, själen och minnet. Suck (oootroligt lång). Visade en massa roliga och fina saker som hon köpt. Bra priser. Fick presenter. Hibiskus té i megapåse (riktigt te). En jättefin flakong och papyrusmålning. Jättefint! Det fick trösta lite då. (Men känner hur ledsen jag är inuti). Vi får prata mer om alla spännande möten och upplevelser senare. Ska bli väldigt intressant!
I dag fick jag ett erbjudande av min nye chef. Vill gärna ha in mig som pedagog, igen. Skall jobba med den mindre barnen (en önskan som jag gärna har, eftersom jag tycker så mycket om det). Blev ganska hastigt på och betänketiden var inte lång. Nu har jag redan sagt ja, men annars hade jag inte haft särskilt lång tid. Vet att jag gillar dom som jobbar där (och fick en kram och "vad roligt att du kommer till oss" i dag. Kändes väldigt skönt!). Hoppas att det blir bra. Blir mycket att sätta sig in i, på en gång. Jag hoppas också...därmed....att jag är på väg upp ur avfallsdiket och till ett mera normalt liv (gemfört med tidigare). Har varit alltför mycket deprimerande saker de senaste åren (inte mänader, veckor eller dagar....utan år). Har överbetalt min del för förra, detta och ev kommande liv....känns det som. Vore det inte för glasögonen, skulle jag vara mycket gladare.
Får se hur det går vartefter..........
"May The Force Be With You"
