28/5 Omsorg. Mors Dag!

28/5 Lördag.
Tog mig en skön sovmorgon, vilket är en av helgernas "holy-moment". Åkte senare och storhandlade till Hanna eftersom hon skulle ta barnen (tillb eft det eg var hennes vecka) och inte hade något hemma. Hon stod upp på benen även om det var lite "Bambi-ben". Inte lätt att vara ensam mamma med 2 små och samtidigt ha vattkoppor. Hon ville/kunde knappast gå ut med en kropp totalfull av koppor. En vandrande smittkälla och inte kul ´look´. Vi fikade och pratade en stund och tiden bara ´slörpade´iväg.
Hem och städade min "myggholk". Känns så skönt när man har gjort det. Rent och ordning är skönt i mitt inre och för mitt visuella likaså. En stund framför rutan men tröttheten kröp på så det var bara att trilla ner i lådan. 
29/5 Söndag.
"Sunday bloody sunday" finns det en låt som heter. Så känns det ibland....söndagsångesten. Vart tog helgen vägen, tiden....? Kommer det att bli lika utkramande som veckan innan, lusten......vart tog den vägen.....och längtan? Man längtar livet....väntan tär....att aldrig riktigt komma fram. Allt som man ska göra sen.....men när kommer sen.....för sent? Detta sen som man hänger upp livet på som en galge....galge från kemfabriken. Blir rädd att inte hinna fram till sen eller att när sen eventuellt kommer vara så förbrukad att sen inte längre har någon betydelse, något värde. Då var all längtan utan nytta, utan värde och allt skulle ha tagits ut i förskott.....Carpe Diem....på riktigt. Det är som att vara fattig och spara för att ha sen....som en liten nästan osynlig trygghet men när det hela är nåbart har allt dunstat bort....förmultnat och är inte längre synligt, hörbart eller ens en nåbar utpost. Låter sorgligt och deprimerande och man bör inte lyssna till sina egna tankar utan fly dem vid sådana stunder. Livet är för kort och förverkas i allt snabbare takt. Allt man borde....borde man...inte vänta, längta tills det upplöser sig och försvinner.
MORS DAG i dag.
Glada tankar. Hanna kom och hade med sig tårta och barnen hade ritat teckningar. Barnteckningar är bland det vackraste som finns. Rent visuellt ser det kanske ut som punkter, bågar och klotter men det kommer direkt ifrån barnet med omedelbar verkan.....rent och oförfalskat. Oh, dessa underbara huvudfotingar då.....kan man göra annat än älska dom? Så otroligt ömma, roliga, underfundiga, fina. För var gång har något nytt tillkommit. Dessa små konstnärer. Konst rakt in i hjärtat! 
Tårtan då....såååå himelskt god!! Var länge sedan jag åt tårta så kanske det också var därför det smakade underbart (förutom att tårtan både var fin och god).
Dagen avslutades med att betala räkningar vilket inte är någon ´happening för lyckan´precis. In it comes...out it goes! Strök en 1/2 km tvätt. 
Over and out.

"May The Force Be With You"