14/6 Tisdag.
Hade kreativ dag med mina små. De målade fjärilar. Fjärilar har blivit intressanta och då kan man passa på att fånga det. Småkryp finns bland vår repertoar och lekar (sång, finger, ramsor mm). Man får göra det enkelt så att de kan göra så mycket som möjligt själva. Det är inte meningen att vi vuxna ska göra saker/skapa åt dem. Vi ska ju uppmuntra kreativiteten. I detta skapande ´lyckas´alla. Det är roligt att se hur nöjda de ser ut när deras skapelse är klar. Bara det! De ska fästas på vår stora gren över matbordet (det ena). Barnen har påpekat att den är "tom".
Åh, tänker på när jag kom tillbaka efter mina 3 sjukdagar (= måndag). Hur många kramar jag fick, pussar och utrop. Man blir så rörd och det rör sig inne i hjärtat.....äskade små barn. Speciellt ett barn (som kan uttrycka sig väl) kramade och kramade och sa att han saknat mig. Tänk att höra det ifrån ett barn som ännu inte fyllt 3 år....och Att få höra det! Jag skulle aldrig orkat jobba i detta yrket om det inte var för alla underbara barn. De omedelbara, ärliga och ´oförstörda´små människorna. Underbara rara ni!
När jag kom hem tänkte jag ta itu med min planeringstid....som vi i vårt yrke måste redovisa...till punkt och pricka (enda lärare/pedagoger som gör). Det är mycket koll. Jag plockade och plockade med dagar, datum, orsak, tid (timmar, minuter) och summering. Gjorde enl instruktionerna men det blev blankt om och om igen. Höll på att få ett riktigt "mealtdown" och bli tokfreak. Efter timmar fick jag lägga dem (= flera sidor) som ett dokument och skicka till mig själv. Blir tokig på allt dataskit som ska göras (och som ingen läser), som tar sådan inihelvete tid. Hade jag skrivt som tidigare (på ett redovisningsark) hade det varit klart och färdigt på studs. Fick reda på senare att min ena kollega sket i det (= bortprioriterat pga för stor anhopning av uppgifter. Bra gjort!!) och min andra kollega (som är bra på datorer) haft samma problem. Vi konstaterade att våra datorer hemma inte kunde göra detsamma som i programmet på jobbet. Varför sitter man hemma då? Jo, för att man inte har en ärlig chans på jobbet bland en hög småbarn. Hatar, hatar datorhelveten!!!!! Dessa förbannade tvångskommenderingar och till saker som ingen lärt oss. Tar så mycket värdefull tid ifrån oss så det är ren förstörelse och förslösande av dyrbar tid. Det gäller fler saker. Vi är stressade och urless på detta (=många). Att våra gamla datorer dessutom krånglar (snällt ord) och att de är där och pillar från och till gör inte saken bättre. UUUUrrrkkkk!! Jag är i krig med min dator (som inte kan), systemet och tidsförlusten.
Denna ganska sköna em/kväll försvann för detta skitgöra....for nada.
"May The Force Be With You"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar