Fredag gick i racerfart. Övertid på jobbet, sen handla och tanka (pengar rinner lika snabbt som bensinen i röret). Hem o äta lite och plocka. Sedan kom en fin kompis på besök där vi pratade och vände upp och ner på lite stenar, kollade lite "Let´s dance" och drack en massa te. Tyvärr kommer vi inte att ses på ett tag och det känns i stunden lite konstigt..lite "fattigt". Men det händer alltid saker i ens liv där saker tar sina turer. Ibland är vi medspelare, ibland åskådare och somliga dagar händer stora och små mirakel. Det finns också djup av dalar och mörker som man också måste passera för att komma framåt. Detta livet är en kost som ibland är svårt att förstå sig på.
Nu får jag försöka se fram emot ljuset som kommer i februari. Hur mycket snö det än är så kommer ljuset iaf. Ljuset tränger alltid undan mörkret, förr eller senare. Det behövs...behöver komma ut ur tunneln...ladda om mina batterier som är totalt utmattade. Ser fram emot första varma vårdagen då man kan sätta sig i trappan och ta en kopp kaffe. Behöver nog skotta ett par lastbilsflak med snö från min lilla veranda först. Är rädd för att min lilla grishage kommer att se ut som en pool eller leråker. Man får väl skotta bort lite undan för undan för att hjälpa våren lite på traven. Vill ha vår så det värker...stor längtan!!!!! Suucck.
Nu ska jag gå och fixa till mig och åka iväg. Myskläder kanske inte är det ultimativa...
Kompisar i min trädgård. Så fina!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar