16/2........Vitt o gråtoner.

Tisdagen....mördardagen är gjord! Tisdagar är en stående "knäckodag". Lika glad när den är gjord varje gång. Allt man ev tänkte på morgonen att man kanske skulle göra på hemvägen eller när man kommer hem, bara flyter bort. Vill bara hem och dråsa ner i första bästa någorlunda komfortabla ligg eller sittmöbel. Blev lite glad när jag strök kvällens stormöte. Jag har ingen extra tid utan all tid kommer utanför och har dåliga ersättningskvoter, för mig iaf. Dagens diskussionsämne om likavärdesbehandling/jämnställdhet kändes i det närmsta som en hånfull titel, med tanke på hur de behandlar sina anställda. Vissa sämre än andra. Jag har en klar uppfattning att detta ämne ska börja med instiftarna själva, hur ska det annars kunna tas seriöst? Där råder djungels lag som på de flesta ställen numera och tiger lag (du har 10 sek på dig att ta ditt annars är det mitt, odiskutabelt). Ibland hoppas man på att en ny förmåga ska komma in som en frisk fläkt. Icke...antingen blir de bruna om munnen (= rövslickare) eller faller in i samma trad. Kan bara säga att jag (o äv andra) drömmer om ett jobb befriat från kommunala lindor och stelbenthet eller något hos ett team (med chef) där det råder en god kamratlig och respektfull (empatisk) atmosfär. "Vi-anda, kallade man det för förr. Finns det?

Annars då....ja, dagen bjöd på alla nyanser i grått förutom allt det vita som man är urless på att se. Solen står parkerad på ett annat ställe, någon prenumererar på den konstant. Känns lite som man har adress längst bak i universum....inte ens "the milky way" är ledigt. Tänker på att ovan molnen lyser klotet (om inte någon har dragit ur sladden). Funderar vidare på hur många km/mil/km/mil av tjocka grå moln som täpper till (ngt cumulusaktigt). Minns många gånger när man flugit ut ur Sverige och in igen......vad har man mötts av...jo, en gråbruntjock molnvägg med total frånvaro av solhål. Har sett ut som hela Sverige brinner (typ) molnutveckling. Bara vid den åsynen vill man dra igen. Krypa in i någon litet utrymme och....go back!

Nu ska jag räta ut min onda rygg och försöka återfå den till en liten mer normal rygg. Tänkte jag skulle läsa en stund men tiden flög iväg? Måste ligga en massa tid någonstans och skräpa så mycket som försvinner (av den goda tiden då förstås).

Trots allt grått och trist får man försöka övertyga sig.........



"Memento Vivre"

kom ihåg att leva

(Tack Lotten....för detta latinska vackra uttryck)