Måndagen i dag blev en fin och lugn dag. Fint kan det vara annars med men fint för barnen med lite lugnare dag....och oss med. Kändes bra att kunna läsa m å n g a sagor och att göra något utanför ´protokollet´. I dag kunde jag låta barnen prova/tforska i "Nalle programmet", ett pedagogiskt program för barn. De tyckte det var jättekul och hade svårt att slita sig för mellanmålet. Vi har så många barn och små med stora behov så det är närmast omöjligt annars. Då får man passa på när de unika tillfällena ges.
Just för att det var mindre barn försökte vi oss på det senaste av data och kontoll som vi ålagts. Det tog ´bara´ tre kvart att lotsa sig igenom. Handledningen var inte den bästa och man blir kastad än hit och än dit....innan det funkar (tror vi). Alla har haft detta problem att brottas med. Vi kan bara konstatera (igen och igen) att vi lever i olika verkligheter.....de styrande och vi. Finns inte en chans att man kan sitta på det viset i en småbarnsgrupp, och inget annat vis heller för den delen. För min del blev jag inte ens insläppt i programmet och kunde därför inte fixa min sida. Blir väl att kolla lösen och se om de ändrat (igen). Detta allt tar så mycket tid och stressar oss alla. Allt nytt blir inte bättre. Tid måste tas någonstans ifrån....och gissa vart. Suuuucck.
Det är en tid av förkylningar nu. En del barn är hemma just p g a detta. Känner själv att jag håller på att bli snorig och att halsen känns trång. oppas att jag klarar det och att det stannar som det är. Har inte råd eller lust att bli sjuk. (Alltså tvärtemot vad som säga om oss arbetstagare = att vi vill vara hemma o slöa o ligga på soffan. Det är isf för de som har råd till det = not me). Glad för att vädret är milt och man kan dra ifrån ännu en dag ur vintermånaden Februari. Men, det är halt. I går när jag gick till affären för att köpa tidningen slog jag en sprattelvurpa mitt på trottoaren. Var i luften och gjorde alla möjliga krumsprång men dratta på bredrumpan iaf. Glansis. Larvig som man är tittade jag först om någon såg mig innan jag kände efter hur det hade gått. Man känner sig fånig när man ramlar, men lika fånigt är det att tänka så. Det gick bra förutom en skrapad hand och en "jordenruntfärgad bakhalva".
Ringde till min frisör och beställde tid. Äntligen fick jag det gjort. Måste börja med hälsokur för mitt bortglömda/bortprioriterade hår. Halleluja! Först klippa gammalt rafs = slitna toppar. Sen i med lite färg = toning. Sist i senvår/försommar i med lite krökar o böjar. Vet att jag känner som jag har en fårmatta på huvudet först men efter 14 dgr brukar det bli bra. Gillar att få volym. Har ett typiskt svenskt tunnt och spikrakt hår. Den genen är inte så kul. Jag som alltid älskat långt och lockigt....bah....finns bara på bild.
I dag blir det inga nyttigheter då jag kom hem ganska sent. Strykhögen (som ett mindre höghus) får vänta till i morgon. Nu blir det varmt te och nässpray. "May The Force Be With You"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar