skip to main |
skip to sidebar
Trettondag jul och heldag!!
Man tackar och bockar. Välkommet. Vaknade toktidigt och flera gånger i natt. Den välbekanta flygstressdrömmen igen. Drömmer mycket nu, många drömmar per natt. Känner mig aldrig utvilad när jag vaknar. Känns mer som om jag varit ute på ett långt motionspass. Drog mig ändå för (om det går) locka/lura kroppen till vila/eller att den ska uppfatta att den fått vila. Snart, mycket snart hoppas jag....annars är jag rädd att det inte håller. Törs knappt närma mig tanken.
Efter frukost blev det sköskottning...igen. Nu var det verkligen mycket och det blev närmare 1 tim skottmotion. Mina axlar o rygg tar ännu mera stryk. Får smörja jag mig med tigerbalsam i kväll. Tur då att jag sover singel för den luktar....gott tycker jag men osäkert om andra delar den åsikten. Min muskeltablett räcker inte riktigt till men vill helst inte ta ännu starkare, vart ska det då ta vägen? Men, antar att man till slut får foga sig. Älskar också sommaren o semestern....då mår jag som bäst. Värken är lindrigare och långledigheten frigör mig från alla krav/stress och jag mår så mycket bättre (en bra bit från helt bra men kanske så bra som just jag kan må?). Stor skilland iaf. Tvättade lite tvätt, städade inte (behövdes inte för jag städade sent i helgen), tar det till helgen. Behövde verkligen bara vara helt ledig, från allt. Hanna ringde o sa att jag inte behövde vara nattvakt.....vilket var som en änglakör från himlen....just nu. Älskar mina små men nu är jag spröd, trött och har värk. Vill så gärna bli bättre, starkare och mindre värk så att jag kan orka vara med mina guldhjärtan.....sörjer för min förlust i kraft.
Satte mig senare för att svara på mail. Skrev ett långt övertänkt svar till en god vän men precis innan sista raderna blev satta....sucka datorn, tappade kopplingen och hela långa brevsvaret "simsalabim" försvann. Fy, fy attan vad trött jag blir på dessa medier. Inte första gången heller. Orkade inte svara en gång till.....motivationen flöt bort med orken. Hanna ringde och vi pratade lite....det fick bli kvällsavslutet. Nästan som att krama o pussa dotter god natt....feelgoodfeeling.=)
Önskar mig bara en skööön dröm....snälla dreammakers???!
"May The Force Be With You"
Onsdag......
I dag var det att hoppa upp kl 05.10. Vaknade lite innan. Har oftast någon slags inre klocka som vet om när jag ska gå upp. Vaknar ofta en stund innan. När jag är lite mer oroad kan jag vakna någon timme innan, vilket är rent onödigt.....men blir så ändå. I dag vaknade jag ett tag innan, runt tjugo min och låg med ett öga på klockan. Var inte så trött som jag trodde (delvis pga av en längre tid av dålig kvalitetssömn/orolig sömn). Känner vartefter dagen lider ett "pay-off" av det. Är oftast väldigt trött när jag ska åka hem och märker att jag då stryker tänkta saker att göra efter jobbet. Har inte tagit promenader på mycket länge. Är helt enkelt för trött för det. Vill bara hem, ta en kopp te och kunna vila. Jag vet att det är ett "handikapp" efter sjukdomen och kommer nog aldrig bli bättre....iaf inte så länge jag har dessa jobb (stressjobbet innan och stressen nu). Stress är ju det som jag de facto ska undvika....men det är en omöjlighet.....speciellt i dagens tokslimmade samhälle. Hör bara fler och fler som känner att de inte orkar med allt som krävs. Man undrar när det "stora braket" kommer? Allt fler går med sjuknärvaro på jobben...karensdagen gör sitt till plus att det är så slimmat att en person numera gör fler personers arbete. Man har svårt att få ihop det med arbetslösheten (spec alla unga utan arbete). Det finns verkligen mycket jobb därute men kraven på lönsamhet är orimligt stora och människor är bara som legobitar. Många säger att de vill jobba mindre tid därför att de är så slitna men den möjligheten finns knappast. Det känns kallt, sorgligt och oempatiskt i vårt samhälle. Vad kommer våra barn och barnbarn att möta? Vad ger vi åt dom?
Hur som helst var det planeringsdag på jobbet. Det är en bra dag för att få till en chans till gemensamma aktiviteter, struktur samt att arbeta upp en linje för kommande termin. Nu är det bara så att denna dag alltmer fylls av andra uppgifter som ska göras (mål, mätningar, redogörelser, dokumentationer mm) så att själva syftet med dagen alltmer försvinner. Så var det även med denna dag. På morgon/fm var det genomgång och uppföljning av vissa mål-inriktningar som skulle granskqas och uppföljas.....vilket tar tämligen lång tid = i stort sett hela fm. Sedan alla som ska fördelas på alla grupper utom det inre arbetet.....därefter det inre arbetet. På em var det avdelningsvis arbete med fokus på det egna arb i gruppen......men, ännu ett dokument som skulle gås igenom, svaras skriftligt =redogöras (för ev granskning och sammanställning/kontroll.....alltså mindre tid för det direkta planerandet. Sett till tid för planering blev det den minsta tiden.....inte mycket tid alls. Det är ingen bra utveckling. Det är ett stort och tungt hängande ok. Allt är så skört och intill bristningsgränsen.
Upptäckte alltmer hur enorm högen av info växte som jag måste ta till mig....i det snaraste. Skall fungera direkt i ett lag utan att veta vare sig A eller B. Det är det läget som jag mest av allt avskyr. Har varit med om det nu flera gånger och...ja, det är hemskt. Nu är det värre än någonsin pga man jobbar med "levande material". Känner mig pressad och stressad. Oroad. Not good, not good at all. Vad som gav mig ett tomtebloss självkänsla var dock att jag kunde ge synpunkter på innehållet i ett dokument (2 tom) som anteckandes och diskuterades. Blev nästan förvånad själv. Dagen gick ganska snabbt (heldag) men kändes som man var överkörd av en buss när den var slut. Dagen var slut och jag med. Sen var det att om igen borsta fram en bil, skrapa rutor innan hemfärden. Tvingade mig att åka förbi "det stora plåthuset" för inköp av nödvändigaste. Tursamt var det inte så mycket folk och det gick snabbt. Köpte mig äntligen ett par fårullstofflor. De gamla hade jag använt ´ihjäl´. Tvekade (199:-) pga av lite medel, som måste räcka länge. Men....Tack till mig själv....de var underbara. Jag älskar dom redan. Inga isbitar till fötter mer, och mjuka och sköna därtill. Kom inte hem förrän efter 17 och var rejält trött (vi började tidigt). Kastade in mina grejer och satte igång och skottade direkt. Lika bra att få skitgörat gjort. Hade kommit ganska mycket (jag har inte riktigt hunnit skotta pga av barntillsyn) så det tog ett bra tag 45-60 min. Ett grovt motionspass. Känner att jag tappat några kilon under månaden för magen har blivit ganska platt. Badringen är borta. det är iaf positivt. Sedan äntligen på kvällskvisten....relax....rast. Kände mig rakt igenom trött med värk i kroppen (alltid men mer eller mindre) = mer. Hade köpt färdigmat, var alldeles för trött för att ens tänka mat. Förstår varför barnen gråter när de är för trötta.....fick samma feeling. Skulle ha haft mina små på natten men var "glad" för att det inte blev av. Hade huvudvärk (för 3:e dagen i följd). Hanna var hemma =L pga att frsk hade stängt dagen efter (hon skulle jobba natt och beh då sova på morgonen = barnen lämnas tidigt). Var så trött att jag somnade under filmen som jag skulle se och har gått o lagt mig mitt i allt (iaf stängt av Tv:n)...och jag kommer inte ihåg något alls. Såg på morgonen efter att temuggen stod kvar med te i, en halväten frukt, utbrunna ljus(tack för att jag bara har värmeljus) och läslampan på + pläden nerrunnen på golvet. Inget minne alls. Usch...not good...at all. Varnig för mig själv och varning för att jag är alleles för nära "eggen". Men, vad ska man göra? När min ork är slut...är den totalslut och det finns inget mer än ett mörker efter. Jag kan längre inte ladda om, ta i extra, ge mer osv...för det finns inget. Det tar bara slut...that´s it. Det gäller att hushålla med orken....vilket inte alltid är lätt när stora krav ställs på oss. En svår balansgång.
För att göra slutet positivt.....Jag är glad för mina nya goa, supersköna tofflor!!
"May The Force Be With You"
Tisdag.....
Samma på jobbet som i går. Försöker ta in info......som finns överallt. För den som varit i flödet är det kanske inte så mycket men jag som kommer in i allt....är det otroligt mycket. Men, man kan bara göra sitt bästa...och det försöker jag. Nu läste jag alla föräldranamn som personalen har på en lista för att själva hålla ordning på dem. Alla barns sovtider och tavla för att skriva dem på samt alla barns trygghetssaker (napp, nalle, kanin mm). Först gäller att veta att de finns (alla upplysningar) sedan att lära sig dem. Det blir att öva, öva och öva.
Snoskott före jobb och efter samt borta av snö....som alltid. Hämta ut slantar till imorgon då vi beställer mat. När jag skulle hämta barnen fastnade jag i en kö. Vi har fått en flashals här när det stora stråket att blockerat.....grävarbete. Fattar inte att dom aldrig blir klara....i detta hål har dom hållt på i evigheter. Borde skynda sig eftrsom det bildas enorma sega köer, speciellt vid arbetsslut och början. Det är svårt för alla bilarna att ta sig ut på den livligt trafikerade vägen. En del ger upp, bryter kön och försöker hitta andra vägar. För den som inte känner till denna ´by´är det väldigt dåligt upplyst....andra vägval tex. Det kom inte upp ngn hänvisning eller skylt förrän en bra bit efter....avrvid många (inkl mig) trodde att det var som annars....en fil och att krångla sig förbi hindret. Minipilen kom efter en mängd av fordons försök. Märkligt??!! När jag sent omsider kom fram till målet fanns ingen parkeringsplats på den alltid oskottade parkeringen....för de boende. Urselt skött. Med dessa enorma snömassor gick ingen plats att finna och barnen var tvugna att hämtas....låg redan efter i tid. Jävlar och annat blev det efter att försökt skotta (med pissdålig skyffel= husets) en liten plats i snövallen för bilen. Fick dit den på snedden men ändå ¨å andra kunde passera. Ännu senare. Hämtade barnen och när jag kom fram fick jag be Mio att se till Embla medan jag bytte till en tom lucka på den oskottade p-platsen. Ogillade starkt att lämna dom även för några minuter. Kollade hela tiden och de var på plats. Bilen satt FAST!!!! Skiiiit! En grannpasserande försökte hjälpa mig men bilen rörde sig inte. Troligen is under. Hjälpte inte att jag försökte skotta runt heller. Jag och barnen blev allt vitare i snöfallet så det var bara att lägga ner. Var lite orolig för hur en snöplog skulle kunna ta sig fram med min låda lite ivägen. Stressande! Såg inte Mio för en stind men han roade sig med att springa upp o ner på en kulle precis på platsen. Nu visade det sig att denna kulle bestod i 1 st insnöad bil (troligen inte använd på hela vintern). Blev skiträdd att Mio skulle gjort något märke o ryade bort honom och i samma stund försökte utplåna alla spår (små fötter o glid).Turligt snöade det. Skönt att få in dom men Embla fick värsta "brytet" och tjöt och skrek. Tur att Mio är så lättsam. Under en tid så satt hon ylande i trapphuset, sedan i hallen. Gjorde mat = hungriga mat (värmde mera då). Embla slutade lika snabbt och blev lika nöjd som hon innan var värstatjurig. Tack o tack!! Typ...on/off-knapp. Barnen åt rejält och Mio ville både ha grönsaker och frukt + välling (mugg) senare. Han är nog i en växtperiod och behöver näring. Han säger att han har ont i benen om nätterna och det är troligen sk växtvärk. Sedan var allt frid och fröjd. De fick vara uppe lite extralänge eftersom de var lediga dagen efter. Embla somnade pronto. Mio fick se lite på datorn men kom in till mig och vi såg på byggjobb (i går på familjen med många barn som var lite intressant även för Mio). Mio somnade också snart. Han fick vara uppe till efter nio så han var trött. Lite mysigt att ha en stund med bara honom eftersom han uppskattar det så mycket....lilla hjärtat.
Tänkte att Hanna skulle få bogsera bort mig eller att jag hade varit tvungen att låna hennes bil för att komma hem....men ....magi?....bilen gick ganska lätt att få bort. Den nya snön kanske greppade? Mycket tacksam iaf. Hem och in i sängen direkt. Var mycket trött. Allt nytt på jobbet + skottande+ biltrassel+ barn/sen kväll tog mina krafter. Kommer knappt i håg att jag kom hem och hade lämnat allt i sticket (muggar, saker väska mm). Olikt mig.
Älskar er mina små gullungar!!!! Alltid!!!
Måndag...
Första dagen på jobbet. Ja, inte på platsen som jag varit på i över 3 år nu utan på avd för småbarn. Tillbaka till yrket som jag arbetat i de flesta av mina produktiva år....min profession. Kändes nervöst men mindre när jag väl var på plats. My God, så mycket info det är att ta in. Alla barns namn, personligheter, föräldrar, målsättningar som pågående arbete, grupper för barn och grupper för vuxna, ansvarsområden utanför barnverksamheten, reviderad läroplan = läst, SET = inriktad pedagogik...bok, arbete och mål, arbetsuppgifter inom arb laget, nya tider, barnen på de andra avd (namn och personlighet. Vid samarb och öppning/stängning, alla barns tider, speciella behov, portfolio, datorprogram, arbeten som ska göras på dator och en massa massa mer. Känner som att jag behöver externt stoooort minne, extra hårddiskar för att få rum med allt.
Men.....träffade 4 nya små barn och det gick riktigt bra....även de känsligare bitarna som mat o blöjbyte. Är tacksam för 2 dagars lugn och för att jag hunnit etabkera kontakt med dessa barn samt några från andra avd. Få barn och ganska mycket personal vilket resulterade i att de flesta passade på att göra portfolio och en massa andra uppgifter som inte hunnits eller är mycket svåra att göra i barngrupp. För min del var barnkontakten den viktigaste och kommer att bli ett tag framöver....även om arbetsuppgifter kommer. Det viktigaste är att få kontakt, tillit för att bygga trygghet. Utan detta....inget. Hann hälsa på några föräldrar och presentera mig som hastigast.
Skotta snö och borsta bil....som vanligt. Till affären och snabbt hem. Ut med katt och göra snabbmat. Sedan i väg för att hämta barnen på dagis. Blev pulka för liten eftersom det är svårt att ta sig fram med vagn. Skulle faktiskt vara bra med en spark! Men hur att få in den i bilen? Praktiskt vinterredskap.
Mio var duktig och drog Embla större delen av vägen. Hon såg så nöjd ut där hon satt. Mio vill så gärna också sitta i vagn eller pulka men får alltid gå eftersom Embla är mindre och inte tänker gå. Ibland är det lite synd om honom eftersom även han är trött. När jag haft vagnen har han stått i korgen vid hjulen....inte bra men det går. Barnen var hungriga och laddade in. Sedan blev det lek o lite barn tv/film. Mio ville se barnvideon "stora maskiner" som han älskar och är en bra (!! de finns men alltför få) barnvideo. Han tittar och hämtar sina maskiner och gör detsamma. Det finns bara ett aber....en liten syrra som sabbar emellanåt. Tog mig hem sedan runt 22.30 (efter bilfix) och ramlade direkt i sängen. Trött.
"May The Force Be With You"
Söndag.....
Sov oroligt o hackigt. Inte mycket att göra åt men stressar mig inte så farligt eftersom jag är ledig. Påverkar mig dock fysiskt och jag blir lite ´seg´.
Blev lite plock-dag. Uppsnyggning i kök, svar på mail= brevsvar, plockade i källaren mm.
Avförde en "iddi" (idiot) från min mailadress. Grälsjuk? Hade fått förfrågning via min mailadress om vänskap (=vänförfrågan). Ville vara artig och släppte in. Man vet ju inte i förväg, alla ska väl få en chans. Detsamma över facebook.
Snart hade en hög meddelandet trillat in. Ville ha svar samt frågade efter bild och gjorde senare en lång utläggning över varför jag inte hade en ansiktsbild. Jesis.....innan man ens har hunnit ´prata´med någon. Jag bor inte vid datorn och är inte inne alla dagar. Hinner heller inte svara alla dagar då jag kan ha tidsbrist av olika skäl samt inte känner mig bunden.
sista svaret kändes allm otrevligt. Blev arg för jag hade svarat samtliga i en hövlig och trevlig ton. Fick en lång utläggning över att han inte kunde ha kontakt med ansiktslösa för han visste inte vem han pratde med då. Han ville se hur den såg ut som han pratade med. Insåg snart att utseendet spelade större roll än innehållet. Tog en koll på hans hemsida...so what...? Jo, en man i den övre delen av medelåldern (ingen ´hunk´direkt) som hade en rad med yngre fagra tjejer i sin samling. Alltså en ´collecter´. En som söker bekräftelse i att visa utåt att han är omgiven av vackra kvinnor (Bimbos?). Raderade lätt ut denne icketrevlige (egenföretagare ?...i vad....lättlurade kvinnor?) och blockerade. Idioter finns det på nätet och det gäller att kasta den oätliga fisken. Kändes skönt....vill inte ha med sådana att göra. På med raderknappen.....off and out!!
Hanna kom och vi tog en fik och snack i lugn o ro. Mysigt när man kan ha sådana stunder. Är mycket tacksam och stolt över min dotter!! Kvalitetsdotter!!!
"May The Force Be With You" !!!!
2011
Välkommen du nya år och låt oss hoppas att du blir ett år jag/vi kan minnas med glädje!!
I dag blev en lugn dag. Sov oroligt. Tror att min oro för det nya arbetet (nygamla = mitt ordinarie) arbetar på någon fil i labyrinterna på hjärnans hårddisk. Har typriska stressdrömmar som jag så väl känner iegn. Ont i mina axlar och huvudvärk vilket hör ihop. Snart sitter väl axlarna vid öronen.
Städade hemmet och mig själv. Rent och doftar gott överallt. Skön känsla.
Bubblade med Hanna och slötittade på tv. skönt att vara ledig lite och få disponera sin dag efter fri vilja. En riktig lyx faktiskt!
Vad kommer det nya året med i sin påse?
Hoppas det blir ett bra år....för oss alla!!
"May The Force Be With You"
Nyårsafton!!
Började med en skön sovmorgon, eller mera "drasigisängenmorgon". Har inte sovit för skönt utan mera oroligt. Man känner sig inte riktigt utsövd då. Kan inte klaga eftersom jag är ledig och kan det det "easy-peacy". Visste inte riktigt vad jag skulle ta på mig. Man får hela tiden väga in vädret när man ska i väg. Skotta, borsta av bilen, värma upp bilen osv.....Ingen fin blåsa (som jag ändå inte har). Blev svarta jeans och en svart tunn voiletunika med bälten (ja, x2) i silver och silversmycken i lager. Hyggligt. Bekvämt, såg hyfsat ut och funkar att stå i snön med för en stund.
Var bjuden till Hanna (o Andreas + 3 kids + god vän till familjen) på tre-rätters. Fixade bara lite låtsasskumpa = Magnumpommac (som vi alla gillar), lite vanlig dricka, After-Eight ask, Nyårsblomma (det är hon allt värd), melon, "magnumpepparkakor och tomtebloss. Tog med julklappar till vår kompis (som varit borta i julhelgen) och en stol. Bökade in i bil som först fått 1 tim motorvärme och skottning/avborstning. (Börjar kännas som en daglig rutin).
Mötte glada och lite uppspelta barn....precis som det ska vara när det är lite spännande och smaskens på G. Blev lite glögg och fik som start. Gott o mysigt. Drack snällglögg = lingonglögg utan alko. Skulle ju köra bil senare på natten. Gjorde inget, tycker den smakar gott. Senare påbörjades maten som i stort redan var förberedd på bästa kockmanér.
Meny;
Förrätt
1 Rostat vitt bröd med skagenröra (=mums)
Middag
2 Potatisgratäng, ungsbakad kycklingfilé med supergod sås, sallad i citronkryddvinegrett, sallad natur. (=mumsmums)
Efterrätt
3 Kardemummaglass (Egyptisk kardemumma) med vit choklad, jordgubbsglass med skålar med hallonsås, minimarschmallows, nöthack. (=mumma)
Lagom till middagen kom "Snällepelle" vår vän och deltog. Blev lite paketutdelning till Embla o Mio och retur till honom från oss.
Sedan smälte vi maten bekvämt i soffan (efter disk), drack kaffe o kollade på Victors present (från mig) = CD med förhistoriska djur i havet. Intressant även för oss vuxna. Innan middagen var jag ´översättare´ eftersom videon inte hade svenskt hörbart tal utan var översatt. Berättade så att Victor förstod det som sades.
Närmade sig 12-slaget. Mio var på G, Embla hade passerat trötthetspuckel och Victor halvsov. Mio ville först inte ta på sig (jobbigt med alla kläder) men kom sen lite trumpen. Båda killarna var först lite trumpna/trötta men sen.... Vi gick en bit ifrån husen och barnen (iaf Mio o Embla) fick bevittna sitt första fyrverkeri. Mycket spännande tyckte Mio som kvicknade till "omedelbums". Lite trist att det i det precisa ögonblicket kom en riktig skur isregn. Burrr, var bara förnamnet. Det blev iaf många fina pangande stjärnsmällar i alla dess färger, visselpipor, sprakfyrverkerier o annat. Samtidigt small det i alla vrår o hörn. Mio konstaterade "Man måste nog hålla för öronen". Embla satt i pulkan och bara tittade, sen hos mammas famn när isregnet piskade på allt för mycket. Konstigt, ända sen oktober har det snöat och snöat men den här lilla stunden.....tolvslaget 2010 - 2011 då kom is-regnet?! Vi fick gå in o skåla ist för att stå ute. Natten blev över 02 innan jag kom hem. Var lite frusen efter att ha blivit förvandlad till isbit för att sedan tina till dygnsur. Blev alltigenom en trevlig, familjär och mysig familjeföreställning!
