12/1......Datorspöken.

Tisdag. Inte i början, inte i mitten och inte i slutet. Tisdag är en dag som måste forceras. En rätt grå och halvtrist dag. Kanske det beror på att jag är så soptrött. Vet inte riktigt varför men tror jag har något i kroppen eftersom jag har lite ont i halsen och mår lite illa. Ska få en målare på besök som ska kolla min trappa (om han vill åta sig den). Vore det inte för det skulle jag lägga mig nu, på stubberten. Har iaf tagit på lite bekväma kläder. Ska kolla på torsdag/fredag i hälsoaffären efter kan-yang eller vad det heter, kinesisk mirakelkursdricka. Vet inte vad det rört ihop (vill jag veta det?), men hjälper det så.
Åsså, är det dax igen! Dator strul, för vilken dag vet jag inte. Efter helgen iaf. Söndag-måndag? Kan inte komma in på messenger....fast jag inte gjort något annat än det vanliga. Alla sladdar är i och...??? Anslutningsproblem?? Har nyss fått ett nytt modem som är installerat och klart. Har gått bra till nu....Vad trött jag är på sådana här apparater!!! Man kan aldrig lita på dom. Dom mest fala, illojala, aggro, själviska, ego, besmittade, uppretande plastprodukter som någonsin gjorts. Undrar hur många i denna värld som fått stroke eller infarkt pga av dom här trotsiga djävlarna. Jag lär nog bli en. Relativt långt tålamod har jag men dom här utmanar mig på ett alldeles speciellt sätt. Vi kommer aldrig bli riktiga vänner, bundis eller lovers. Skilsmässohandlingarna hänger i luften hela tiden, liksom känslan att öppna ett fönster ta apparathelvetet och kasta ut den......shoooppp!! Detta samhälle där vi ska ha så lite kontakt som möjligt, inte minst med banker o myndigheter som tvingar oss att använda sån´t här skit. Må hela datorvärlden få ett breakdown så folk får ta personlig kontakt i stället. Banken får ha normaltider så arbetande människor kan besöka denna helgedom och myndigheterna får ha dörrar som går att komma in i utan pupillscanner eller registreringsimplantat. Där man kan få prata med en fy person ist för en metallisk datorröst som ber oss slå 20 olika sifferkombinationer för att komma fram till en annan klinisk datorröst som talar om att 62 st är före i kön (och att det endast tar 1,5 tim att nå fram). Vilken tid lever vi i? Datortiden eller Den onåbara världen med samhällelig permafrost och Storebror ser dig jätteöga??? Usch, skulle vilja resa härifrån till någon liten trevlig ö i micronesien, liten Tongaö, Robinsonö eller så. Hängmatta under armen, en storpåse böcker, solbrickor, tandborste, bikini (om det finns fler än jag) och en nice liten Tongaman som kommer paddlande med lite frukt och gott en gång om dagen....sådär. Bytes lätt med no retur!!!
Skiter i det här nu! Någon slags mobbing på gång.......