8/11.........Fars Dag.

7/11.........Höststädning.

Nu är det gjort.
Föreningen har haft höststädning. Då ska alla hjälpas åt med allmänningen, dvs kratta löv, sopa upp och göra allmänt snyggt. De flesta brukar vara med. Visst någon fattas då och då och man lär sig snart vilka som har skäl och vilka som försöker komma undan, för det rör sig om samma personer. Har varit med alla år utom ett år då jag var sjuk. Nu ser det snyggare ut runt denna lilla radhuslänga. Passade på att ta det sista av mitt också. Det hade kommit lite mer sen jag sist städade. Nu blir det inget mer förrän våren hittar tillbaka till denna kalla polarvärld.
Nu har jag haft självsanering också och får så småningom lite fikafolk. Nu kan jag ta det lite lugnt. Kändes lite hårt att gå upp kl:8.00 en ledig lördagmorgon. I morgon blir det sova klart innan jag beger mig av för att fixa upphängning av avgasrör. Har en sådan tur att en kompis hjälper mig och det bara av sig självt. Alltså, inget trugande eller bönande utan en som själv erbjuder sig. Man tror nästan att det inte är sant och blir förvånad över att det finns sådana människor i världen. Lite ljus i den mörka världen! Heder till dessa människor!
Nu ska jag börja med fotoalbum/scrapbook som legat på väntelistan. Små gosetroll ska det skrivas om och klistras in foton på. Ska bli kul.
Får inte glömma att tända alla små ljus som väntar;uppe, nere och ute. Lite mys....behövs mer än någonsin nu!!!

6/11........Som att bo i ett negativ.

Hu, vad mörkt det är. Vet snart inte vad som är dag eller natt. Skulle behöva ha pannlampa för att lysa upp vägen man går på och dagen i största allmänhet. Molnen går ner på tårna och det ligger som en gammalt hästfilt över oss. Det är som att bo i ett negativ där allt har en gråskala. Vilken idiot hittade på att vi skulle bo i detta polarområde. Vi är varken pingviner eller isbjörnar (arktis...antarktis som jämförelse) så varför är vi här? Det finns ju betydligt större landområden där det är hundra gånger trevligare att bo. Är ingen vintermänniska och kommer aldrig att bli. Vill varken ha ny istid eller iglootillvaro. Blir det kallt får man klä på sig massor och se ut som ett michelinmonster och gå som en pingvin. Det enda som kan vara något litet positivt är om det håller sig runt -5, ligger ett tunt täcke vitt och lyser upp lite samt gör det lite renare. Maybe...?
I går blev det ingen skrivatid. Städade, gjorde citronmarängtårta och hade trevligt fikafolk här. Gjorde ett litet fir av att ha fått bra besked från tutt x-ray. Värt att firas. Glad också att tuttarna återfick formen efter att ha blivit pressade till två mjölkcentralsfrimärken. Firade också att jag inte behöver bli invalido efter att ha kastat ut knarrig och hård korgstol. Den får duga i sommar och som x-tra stol, men no more TV-stol. Höll nästan på att ta ihjäl min rygg. Fucking masochiststol.
Tankade på hemvägen. Holy Moses, vad soppapriset är högt. Glad över att jag kör så lite som jag ändå gör. Vet inte om de kan få kr och öresnurran att bläddra snabbare. Kostar pengar att bara närma sig och ta i det sabla handtaget. What to do när inte kommunikationer funkar eller ofinns?
Ska relaxa nu. Har lite Anna Ternheim i högtalarna. Mjukt, softigt och fluffigt. Skulle ännu hellre velat ha Regina Spektor men Ternheim duger hon med. Kexchokladen är redan slut. Tror jag har ett allvarligt beroende. Köper en varje fredag för att ha till lördagen men innan fredagen är slut ligger den redan och gottar sig i min mage. Hopplöst men jäkligt gott. Mmmmums. Har en slatt glögg, den ska få blanda sig med kexchokladen. Stor puss och kram till den som skapa Blossa glöggen och föralldel andra goda sorter med. Tror den gör att jag överlever Novemberhelvetet.
Ska njuta att jag kan sitta i min budgetsoffa som är hård som en trampolin men iaf grovt skönare än korgryggsmördaren. Lägger man sig i den blir den riktigt behagfull. Nu är man inte bortskämd, nu duger det mesta i ersättning. Nej, "captain order a take off"....Bye, bye!!

4/11.........Vaccin?

Vaccin eller inte? Nu rustas de flesta platser för massvaccination. Tror aldrig jag upplevt något liknande. Visst har man hört om ´Honkonginfluensan´, ´Asiaten´och liknande och att de gamla och sjuka kunde skyddsvaccinera sig, men aldig något till närmelsevis som nu. Man blir lite ställd, är det på riktigt, överdrifter (accelererande) eller något mittemellan? Människor dör, det är hemskt, men de svagaste har ju även dött under andra epidemier. Är det en verklig pandemi och myndigheterna massvaccinerar (gratis!) men håller en tämligen låg profil. Har vi fått veta den riktiga sanningen eller döljer man fakta för att förhindra kaos (hysteri) och samhällssammanbrott? Det som är skrämmande är att en annan typ av människor drabbas än man normalt är van vid. Unga, friska och till det yttre oförväntade insjuknande personer. Barn. Detta gör att man reagerar lite extra och undrar vad det är som egentligen händer.
Man pratar också om biverkningar. Får en uppfattning om att vaccinet är snabbt framtaget, vilket kan vara bra i pre- arbete, men att man inte har helt klart för sig ang biverkningar. Kommer vi att få se sådana ev effekter senare eller är allt klarlagt? Vet man att det är en rad i de ´naturligt´kommande influensavågorna bör man kanske överväga men om inte....? Kanske har virusen muterat på ett aggresivt sätt och få av våra beprövade metoder hjälper. Tror att lite är vår egen skuld i detta överarbetande och övertroende av penicillin/sulfa. Att vara sjuk tillhör det naturliga livet och får vårt naturliga immunförsvar att vara uppdaterat och aktivt. Barn har därför släppts till skolor/förskolor så fort medlet intagits och föräldrarna har kunnat gå till sitt arbete. Vuxna har fått recept långt innan det verkligen behövts för att slippa vara sjuka. Visst, på ett sätt har det lönat samhällsapparaten, mindre sjukdom=mer lönearbete. Men, vi har också fostrat fram en tendens till tänkande att vi inte ska behöva vara sjuka. Våra immunförsvar måste vara sega, slöa och obenägna till strid...om man nu får uttrycka sig så. Undrar om vi inte till sist och syvene har bakbundit oss själva?
Tänker lite på hur våra olika djurarter drabbas när de vuxit sig för stora, när det börjar bli en allt för begränsad yta att samexistera på. Ofta drabbas de av någon epidemisk sjukdom som raskt decimerar stammen. De kvarvarande starkare exemplaren grundar den nya tillväxten och får förmodligen någon form av skydd, åtminstone till efterkommande. Ibland tänker jag om det är det som drabbar oss nu. Virusen muterar och blir allt mer resistenta och aggresiva och slår ut allt fler därmed. Man undrar......
Nu vet jag inte om och när vi ska bli vaccinerade i denna kommun. Har inte någon tidning så det blir att fråga kollegor och kolla på nättidningen. Att inte ha tidning blir lite som att stå vid sidan av allm samhällsinformation och vi är ju en del. I dessa kristider blir det lätt ett av valen när det gäller att strypa egna utgifter. Skolbarn får sin information via skola och hemskick/kallelse som riskgrupper. Men vi andra då? Bör nog ta reda på det lite bättre.
Känns lite märkligt , konstigt och ovant att ha frågor som dessa att fundera på? Blir lätt att det drar vidare till fami, samhälle, land, världen...... Lite otäckt faktiskt.

3/11............Fullmåne.

Fullmåne...yyyylllll...
Fullmåne och klockan är inte mer än em, om man räknar den till kl:17.00 ca. Fullmåne är verkligen ingen ful måne. Det är magiskt och vackert med den där runda kulan som förmår sprida lite ljus o glory. I dag har det varit en ljus dag och man känner inte samma Zombiestuk som de riktigt hänggrå. Skulle önska att det varit en varm augustikväll och man kunde ha suttit på någon fin plats och njutit måne. Kunde också lyxat till det lite med något gott bubbelskum, även om det varit vardag. Jag tror man skulle behöva förgylla vardagarna mer, de blir lätt glömda före heldagarna/findagarna. Passa på att vara lite mer njutningsmänniska, ljus, mat, god dricka, blommor, bio eller något annat man gillar. Speciellt nu när det är som gråast och "nakenträden" kommer fram, då behöver vi lite extra omsorg. Försöker hitta lite fint ute att sätta i vas inne. I dag gjorde jag ett enkelt litet arr av snöbär och fina stenar i en vas. Att ha något ´levande´inne lyfter lite och gör en glad. Finast är ju snittblommor och något av det vackraste är liljor. Tycker väl om de flesta blommor men liljor känns lite extra, exklusivt. En del säger att vita liljor är begravningsblommor men jag tycker de är otroligt vackra. På våren är det underbart med (krispiga) härliga tulpaner. Då känns det som att ta in våren i huset. Blommor är ett sätt att ge guldkant på vardagen och tillvaron.

Skulle så gärna vilja måla om i köket. Vitt som tidigare men fräscht. Har takfärg så jag skulle kunna börja, men energin räcker inte riktigt till. Har haft mycket värk på sistone och att arbeta med armarna uppåt göre sig icke. Hoppas att min fantastiska massör kan fixa till det lite. Skulle ibland önska mig en sådan där massagestol men de är ett under av ful skapelse så då skulle jag vilja rulla in den i osynliga rummet efteråt. Så, som vanligt håller jag på badkaret. Efter flera år står det fortfarande högst upp på listan. Fattar inte hur jag kunnat klarat mig utan.....helt enkelt, överlevt utan? Riktigt högst upp kanske det inte står men tämligen högt upp. Visst är det underbart att få sänka sig ner i ett skumbad, ha levande ljus och gärna något gott i ett glas!! För mig är det iaf lite livskvalitet och humanlyx. Vill very, very much vinna en peng med minst 4 siffror på rad. Inne i mitt huvud har badrummet/tvätt redan konstruerats och jag har en klar bild av hur jag skulle vilja ha det. I min lilla myggholk så gäller det att nyttja alla ytor. När man bara är en som jag räcker det till och är rätt lagom. På två personer är det också lagom.

Har fått nya gäster i vår länga och de verkar trevliga. I somras när det var som varmast (om någon kommer ihåg de få dagarna som flög förbi) jobbade de och stod i. Fixade och gjorde fint. Har inte varit därinne men pratade lite med dom. Tänk vad kul att få greja till det som man vill och sen flytta in, skitkul!! Ska komma ytterligare ett nytt par då grannen med ´the big place´ska hyra ut övervåningen. Blir ett yngre par så föryngringen pågår. Nu finns det ingen pensionär kvar här längre. Har en granne intill som är på gång (pensionär) men det kan man inte tro. Hon tillhör den nya generationen av pensionärer som är friska och aktiva. Tänker aldrig på henne så, hon är fräsch och "opensig". Har lovat henne fika för länge sedan och det gnager i mitt samvete. Måste se till att det blir av. Hon tillhör de som arbetar med speciella arbetstider så det gäller att få ihop det. Ska försöka få till det snart. Man ska vara rädd om bra/goda grannar.

2/11..........Att ha en kropp.

Att vara eller icke vara, det är frågan?
Denna kropp som är själva ytterhöljet på mig är besvärlig emellanåt. Nu är det november oåterkalleligt, vintern är i stort sett här. I och med denna kyla blir det värre med en värkande kropp. Det är skillnad att ha den i värme mot kyla. Visst har man ont på sommaren med men inte i samma utsträckning eller ihärdighet. Har tyvärr många och tunga lyft i mitt arbete som förvärrar det hela. Nu är det riktigt jäkligt. Axlarna sitter snart vid öronen och viss värk är riktigt obehaglig. Det som man helst skulle vilja vore lite ledig tid med massage och värme. Det kan man mest fantisera om men turligt nog har jag en underbar och duktig massör. Utan henne vet jag inte hur det skulle gå. Skulle behöva gå dit betydligt oftare men det finns det igen råd till. Massera sig själv kan man ju inte heller. Såg en reklambild på en filt med värmeslingor och blev lyrisk. Ska försöka hitta vad den finns och ev pris. Är väl rädd för att den kostar som en bättre lyxweekend men den skulle vara skön att ha. Bara veta att den finns, att någon också känt att det skulle vara mumma.
Tänker lite på "Ambres", denna andevarelse som sägs komma ur Sture Johanssons kropp vid trans. Ambres, denna 3000 år gamla egyptier som vis och klok kan ge svar på de flesta frågor. Han talar bla om kroppen som ett tempel för den verkliga mänskliga boningen, ett slags yttre skal utan större betydelse. Min kropp har större betydelse, inte som någon slags demonstration utan mer som någon/något som talat om att den finns. Min "kroppsstrumpa" talar om med all tydlighet var varje muskel sitter med tillhörande triggerpunkt och nervcentra. Ingen bussig kompis precis. Man får göra som i andra fall, tänka på dom som har det värre. Man får heller inte tänka/känna efter utan försöka avfokusera, så gott det går. Det finns dom som har det betydligt värre.
Ambres då....märkligt. Vet inte vad jag ska tro? Blir väldigt intresserad och skeptisk på samma gång. Tror dock att man inte ska vara så förmäten och tro att bara vi finns i hela universum. Tänker på att vi vet så lite om detta stora oändliga. Svarta hål, röda och vita jättar, solar, månar, sk parallellvärldar, tidsförflyttningar och annat intressant. Vad vet vi egentligen? Tänker också på märkliga historiska händelser och oförklarliga tecken/utformningar på vår jord som skett i vår tidiga historia. Om mäktiga, intelligenta kulturer som kommit och gått. Det är lite underligt. Skulle vara intressant att diskutera frågor kring detta med vetenskapsmän, forskare, arkeologer mfl. Iband är det väl så att frågor föder fler frågor också men ändå......
Nej, nu är det dax att bosa in sig emot något element eller katten (som fungerar som ett minielement) och dricka något varmt. Vill väldigt, väldigt mycket ha tillbaka sommaren!!

1/11............Alla helgons dag.

I dag är det Alla Helgons Dag. En dag för att minnas de anhöriga vi mist. Visa respekt för de som har passerat och "gått till andra sidan". Här i sverige visar vi det bla genom att lägga dekorationer och sätta ljus på gravarna. Kanske sänder vi en extra tanke på de vi mist. Tycker det är en fin tradition, väl värd att vårda. Det var en otroligt lång kö till kyrkan som ifrån. Länge sedan jag upplevt något liknande. Det närmaste är väl köerna vid julhandeln.
Man undrar om det är det dåliga ekonomiska läget då människor tänker mer på sitt liv och yttre påverkan (såväl som inre därmed). Tror väl knappast vi har blivit mer religiösa men mer påverkade kanske, om vår bräcklighet.
Tiden är väl lite som "liten tuva välter stort lass", typ.
Ena dagen har vi jobb, nästa dag kan vi vara utan. Att vara arbetslös i dag är sannerligen inte lätt. Dels har du stora krav på dig att söka (även om du är chanslös) och ofta, skriva bra ansökningshandlingar (där du ska sälja dig själv på bästa sätt...ta i i överkant...vare sig för mycket eller för litet. Rätt stil, ålder, framtoning, utbildning, lönekrav, meritlista, utseende, erfarenhet osv). Du ska boxas med att antal hundra per jobb. Det förutses att du ska hitta jobb annars kan du stämplas som arbetsskygg och kan bli utan ersättning. Att du kan få åka fram och tillbaks (i bästa fall) till Kiruna saknar betydelse. Snart eller redan ?, räknas hela europa in. Resekostnader, familj ...no matter what! Visst tycker jag man ska allvarligt göra sitt bästa men någon rim och reson ska det också vara. Rena statistiken, antal arb sökande/ arbete säger ju att jobb åt alla inte finns. Det är lite "manhunting" på alla sjuka och arbetslösa. Jaktsäsong året runt. Obehagligt kallt. Vissa människor hamnar mellan valsarna och knäcks eller utsätts för inhuman behandling. Visst finns det de som klarar sig, det har det alltid gjort. I det stora hela tror jag iaf att de flesta vill ha jobb och försörja/klara sig själva. Man behöver det sociala utbytet därtill. Man törs inte ha för lång framåtsyn, för perspektivet ser för dystert ut (?). Det är väldigt mycket "här och nu" koncept. Tror ibland det är av ondo då företagen tar det på samma vis och inte vågar satsa, som kommuner. Det blir något slags moment 22.

Som sagt, i dag är det "alla helgons dag" och man kan ju tänka på de som finns i livet också. Det är många stora och små änglar i arbete ute på fältet. Ibland är de osynliga för alla gör inte så mycket väsen av sig, men de märks och känns inne i hjärtat. Många verkar i det tysta och oftast är de de största änglarna. Så länge de finns är det hopp för världen (samt alla vanliga snälla o trevliga jordbor med förstås).!!